Stefan Löfven gör ett dåligt jobb som statsminister.
Vore vi i Turkiet, vore jag chefredaktör där och uttryckte mig så om president Erdogan, skulle jag troligen anklagas för terrorism och fängslas.
Polisen skulle troligen på regeringens uppdrag tränga in med specialstyrkor på Correns redaktion och ta kontroll över tidningen.
Det senare drabbade Turkiets största dagstidning Zaman förra fredagen, då tidningshuset stormades och regeringen tog över kontrollen. Idag, en vecka senare, är Zaman en regeringsvänlig tidning som matar sina läsare med positiva artiklar om president Tayyip Erdogan.
Så blir det när pressfriheten sätts ur spel. Vardagsmat i världens alla diktaturer, på senare tid också vardagsmat i Turkiet.
Det är lätt att i ett land som Sverige ta pressfriheten för given, att tänka att den har en given plats i alla demokratier. Så är det inte. Pressfriheten får aldrig tas för given! Den måste hela tiden värnas som en av grundstenarna i demokratin. Vill vi ha demokrati så måste vi värna pressfriheten. Varje inskränkning av den är en inskränkning i demokratin.
Att vi i Norden har en stark pressfrihet är förstås bra, men den senaste tiden har det överskuggats av problemen i övriga delar av världen. Under 2015 satt, enligt Reportrar utan gränsers årliga rapport, 153 journalister fängslade. Kina, Egypten, Iran, Eritrea och Turkiet är de största syndarna, där sitter 87 journalister fängslade, men 66 sitter alltså i andra länder.
Att tysta och fängsla oliktänkande och säkerställa att all information som sprids är positiv är förstås det äldsta av tilltag i diktaturer. Så har det alltid varit och den bristande pressfriheten är knappast det allvarligaste problemet med diktaturer.
Det skrämmande är när pressfriheten sätts ur spel i demokratier.
Runt nyåret hände detta även i Polen då regeringen i blixtfart ändrade lagar och regler så att de kunde ta kontrollen över det redaktionella arbetet på de staliga radio- och tv-företagen. Efter ändringarna har finansministern i den konservativa regeringen rätt att tillsätta och sparka chefer i dessa bolag.
Kan det hända i Polen så kan det hända i Sverige. Vem vet hur riksdagen är sammansatt om tio år? Vi hör redan idag politiska företrädare, läs sverigedemokrater, skrävla om vad de ska göra med oss journalister när de kommer till makten och de gör det inspirerade av regimer som de i Turkiet och Polen.
Det farligaste vi kan göra är att säga att det aldrig kommer att ske i Sverige, att pressfriheten här är orubblig.
Det är den inte, vill vi ha en fri press som granskar makten måste pressfriheten värnas.
Varje dag.