Efter Correns granskning av placeringen av pojken, sa avdelningschef Ulla Salmela Trosell att socialen hade gjort en annan bedömning av pojkens behov idag.
Det är fyra sidor långt. Det är beskt och tillrättavisande. Och det andas en missbelåtenhet som är ovanlig för myndigheter som skriver till varandra.
”Den utredning som socialnämnden har genomfört når inte upp till de krav som ställs i gällande lagstiftning om Lex Sarah” skriver Inspektionen för vård och omsorg, IVO, i sitt beslut mot socialnämnden i Linköpings kommun.
Formuleringen är smått oerhörd. Det som står där, på ren svenska: Den myndighet som ska jobba enligt socialtjänstlagen, förstår inte socialtjänstlagen.
– Det är mycket ovanligt att vi hamnar i detta läge med en kommun, säger Peter Jonsson, enhetschef på IVO och den som formellt fattat beslutet.
Bakom de strikta och formella formuleringarna i den skriftliga kritiken framgår det tydligt att IVO ifrågasätter vad socialnämnden i Linköpings kommun sysslar med.
Jag har tagit del av rätt många IVO-beslut under mina år som samhällsbevakande journalist och det här beslutet sticker ut. På flera punkter gör IVO ned socialens resonemang och hantering.
Det här är historien om Layth, i korthet: När pojken var 12 år omhändertog socialnämnden honom på grund av uppgifter om våld i hemmet. Correns granskning av Layths fall har visat att socialen tvångsplacerade honom i ett familjehem där en äldre kille missbrukade och sålde droger. Layth, som tidigare inte var kriminell, började hänga med kriminella kompisar, begå brott och upprepat rymma till Stockholm. Detta kände socialen till under tio månader men agerade inte.
I juli 2023 försvann Layth igen och hittades mördad i en skog i Upplands Bro, norr om Stockholm. Polisen ser mordet som en del i en nationell gängkonflikt.
Socialtjänsten har hävdat att de inte kunde förutse att Layth skulle råka illa ut. Medan Correns granskning av pojkens socialjournaler har visat att varningstecken staplades på varandra, utan att socialen vidtog tillräckliga åtgärder.
Layths första familjehemsmamma är kritisk till hur socialtjänsten hanterat pojken, vilket Corren beskrivit i tidigare artiklar. Hon larmade själv socialen om pojkens kriminella kontakter, men fick till svar att hon skulle backa undan.
Efter mordet på Layth gjorde socialtjänsten en intern utredning av sig själv och ansåg att det inte fanns några brister i hanteringen.
Men socialtjänstlagen kräver att kommuner anmäler sina missförhållanden – vilket ju ett mördat barn sannerligen är – till inspektionsmyndigheten IVO.
Så en anmälan skickades in.
Dock kräver lagen också att socialen ska förklara varför missförhållandet kunde ske och redovisa vilka förändringar eller åtgärder som socialen gjort för att händelsen inte ska upprepas.
IVO läste materialet från socialnämnden i Linköping. IVO ansåg det otillräckligt och bad om komplettering. IVO ansåg att kompletteringen också var otillräcklig och ringde upp socialen.
Tre chanser – men IVO anser fortfarande att socialnämnden inte lyckats ge svar på varför, och inte heller presenterat åtgärder som har gjorts.
Det är därför det kritiska beslutet skrivs. IVO har inte mer vapen än så att ta till; IVO är visserligen en tillsynsmyndighet men den kan inte dela ut böter eller sanktioner. Det som IVO tycks hoppas på är att socialnämnden i Linköping skärper sig. Eller att ansvariga högre upp i hierarkin ingriper.
– Om inte annat borde vår kritik spela roll i kommunens interna uppföljning och hos revisorer om inte den ansvariga nämnden inser sitt ansvar i en sådan här allvarlig händelse, säger Peter Jonsson till Corren.
Att läsa kritiken från IVO är att läsa en uppläxning.
I en intervju med Corren i mars sa socialtjänstens enhetschef Ulla Salmela Trosell att det är en ”hypotetisk fråga” om socialen kunde ha förhindrat att Layth blev mördad. Samma sak har socialnämnden skrivit till IVO.
Ett resonemang som IVO inte accepterar.
Att utreda sina missförhållanden handlar inte om att dra slutsatser utifrån hypotetiska frågor, slår tillsynsmyndigheten fast. ”Nämnden har en skyldighet att utreda händelsen närmare och klargöra vad som hänt, hur nämnden arbetat och vilket resultat det har lett till” skriver IVO.
Och när socialen i Linköping skriver att de ”inte hade beredskap eller verktyg” för att hantera ungdomars rekrytering och koppling till gängkriminalitet – då svarar IVO att just denna brist ju kan ha lett till att Layth inte fick rätt hantering.
– De ser inte sin egen roll eller att de skulle behöva förändra något för att de skulle kunna förhindra en liknande händelse i framtiden, säger enhetschefen Peter Jonsson, som har fattat beslut i ärendet.
För all del, vissa brister har det kanske ändå funnits, har socialtjänsten medgivit för IVO; till exempel att viss dokumentation inte gjordes om Layth. Samtidigt menar socialen att familjehemmet och stödföretaget delvis har brustit i sina uppdrag.
Och där ser man det igen. IVO tycks tröttna. Ilskna till.
”Lagen syftar inte till att peka på andras brister utan att genomlysa den egna organisationen” tillrättavisar myndigheten socialnämnden.
Det är byråkrat-svenska och det är strikt och formellt. Men det betyder ju: Inse vad ni själva gjort fel, ta ansvar för det och åtgärda era brister.
Här kan du läsa avdelningschefens reaktion på IVO:s kritik: ”Jag är kritisk mot IVO. Jag hävdar att vi kan socialtjänstlagen.”