Under den senaste tiden har Corren på allvar dragit i gång direktsänd TV. Vi var med på SHL-upptakten i Stockholm, och 24Corren har till och med varit med i LHC:s omklädningsrum. Ni kan numera se uppsnack inför LHC:s hemmamatcher.
När ÅFF tog emot IFK Norrköping i Åtvidaberg direktsände vi införsnacket och vi sände RP:s båda premiärmatcher i handbollsallsvenskan. Även kungen fångade vi direkt när hans eriksgata nådde Åtvidaberg.
En storsatsning på direktsänd TV från det som så många år varit ett tidningsföretag. Varför?
Tittandet på rörlig bild växer snabbt. Corren är i en god position genom att vi både har vår marksända TV-kanal 24Corren som når alla hushåll och Corren.se:s möjligheter att låta tittarna se inslag både direkt och i efterhand.
Just nu märks en påtaglig glidning mellan medieslagen. TV4 köper in webb-TV från Expressen som hårdsatsar på sitt Primetime. Även Aftonbladet satsar stora resurser på webb-tv.
På SVT är man stressad över att kvällstidningarna ryckt åt sig initiativet. Sveriges Radio, som länge har dominerat i direktsändningsligan, får nu se sig konkurrensutsatt inte bara av direktsänd tv utan också av nyhetssajternas direktreferat i text från stora händelser, matcher och rättegångar.
Digitaliseringen vänder en del gamla sanningar över ända. Det har blivit billigare att producera TV generellt men också att direktsända. Webb- och mobilsurfare har i dag har så god bandbredd att det går att se TV nästan överallt.
Men vad händer med journalistiken när allt går så här fort? Häromdagen deltog jag i en paneldebatt med representanter för SVT, TV4 och Sveriges Radio där detta tema debatterades. Vi var alla rörande överens om att trovärdigheten är A och O. Men att kunna rapportera direkt vid stora nyhetshändelser är också viktigt för den som vill vara någon att lita på när det brinner till. Annars går publiken någon annanstans, kanske till sajter som inte är lika noga med fakta- och källgranskning.
Vad händer med fördjupning och gräv om mer resurser läggs på liverapportering? Jag tror vi kommer att se en utveckling längs två parallella spår. Vi har en publik som förväntar sig att bli korrekt och snabbt uppdaterad när det händer något intressant.
Men vi ser också i läsar- och publikundersökningar att inte minst unga människor efterfrågar granskningar och journalistik som ger sammanhang och förståelse. Så hur mäkta med att leverera på båda dessa spår?
Sannolikt kommer en del refererande rapportering få stryka på foten. Vi arbetar för läsare och tittare som aldrig varit bättre upplysta eller mer välutbildade än i dag, och vi lever i en tid när källdokument, kommunala handlingar och riksdagsbeslut finns tillgängliga på nätet, en knapptryckning bort.
Omvärlden gör att kraven på oss inom journalistiken är högre än förr. Fördjupning, analys och sammanhang som ger aha-upplevelser blir viktiga, men också snabba och korrekta uppdateringar. Alltså, bort från den ljumma mellanmjölkens land och in i den varma rödmjölkens land, men också någon gång in i det opastöriserade journalistiska landskapet.