Den svenska bryggerinäringen har efter nästan 90 år av ständigt krympande återigen blivit en blomstrande näring. För 30 år sedan fanns bara åtta bryggerier. Jag vet för jag satt på den tiden först i Pripps därefter i Falcons styrelse. Idag finns över 70 livaktiga bryggerier som betyder mycket för den lokala arbetsmarknaden. Här finns bryggare, säljare, marknadsförare med mera, och inte minst den svenska bonden som får sälja sitt korn. Här finns också restauranger, glasbruk och en turistnäring som drar nytta av det lokala bryggeriet. Se bara på Millingstorps Bryggeri i Ödeshög. Exakt det som regeringen i sin jobbpolitik säger sig värna om.
Ernst&Young har beräknat att varje bryggerianställd skapar i genomsnitt 15 andra jobb. Idag arbetar drygt 4000 personer på de svenska bryggerierna, vilket alltså genererar 60 000 arbetstillfällen. Härtill bör man notera att varje bryggeri ligger på landsbygden och i de mindre städerna och att de därmed bidrar till att hålla hela Sverige levande. I motsats till Sverige finns i 22 av 28 EU-länder skatterabatter som i olika former gynnar mindre bryggerier!
Sverige har idag den näst högsta alkoholskatten i EU. Med ökad rörlighet mellan länderna och en ökad näthandel kan Sverige mycket enkelt ”straffa ut sig” så att den inhemska produktionen ersätts med utländska alternativ. Av en färsk analys som Handelns Utredningsinstitut gjort framgår att höjda alkoholskatter inte leder till ökade statliga inkomster och minskad konsumtion. Införsel av öl ökar och i och med det växer problemen med illegal vidareförsäljning, framför allt till ungdomar. Detta är något som både tull och polis – två av mina tidigare arbetsplatser – offentligt vittnar om. Varför köpa en öl på Systemet för 12 kronor om den kostar under fyra kronor i den tyska gränshandeln? Det innebär att varken näringen, statens finanser eller folkhälsan gynnas.
Den danska regeringen insåg snabbt att de skatter man höjde på öl inte var förenligt med en inhemsk produktion. Det betydde färre arbetstillfällen och betydligt mindre skatteintäkter än vad man räknat med. Därför ändrade man sig och tog bort de nya skatterna efter ett år. De såg verkligheten. Samma upptäckt gjorde nyligen den brittiska regeringen; man sänkte skatterna för att få behålla produktionen och arbetstillfällena.
Den svenska regeringen är nu på väg att gå åt motsatt håll med sitt förslag till höjning med 40 öre för en öl. Förvisso en modest höjning vilket möjligen antyder sjukdomsinsikt och att motivet i första hand är något som skulle kunna uppfattas som politisk populism. Men det är likväl att gå åt helt fel håll.