Åtvidaberg gör ett avstamp mot framtiden

Företagare, kommunaltjänstemän och politiker i Åtvidaberg fortsätter att kraftsamla för att lyfta kommunen. Åtvid borde ha goda möjligheter att erbjuda attraktiva boendemiljöer.

Linköping2013-11-09 03:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Entreprenörsdagen i Åtvidaberg firade i år tio år. 135 företagare, förtroendevalda och engagerade tjänstemän fyllde fullmäktigesalen till bristningsgränsen i kommunhuset på torsdagen. Temat för dagen var hur Åtvidaberg ska bli en än mer attraktiv kommun för företagande och för personer i aktiv ålder att bosätta sig i.

Åtvid har gjort en imponerande resa under de senaste åren, från nedslagen bruksort utan bruk till optimistisk kommun med spirande småföretagande. Men fortfarande är Linköping och Norrköping de två stora dragloken när det gäller tillkomsten av nya jobb i regionen. Finspång, Mjölby och Söderköping har noterat en liten jobbtillväxt de senaste åren, medan Åtvidaberg haft det mer motigt.

Men det ska det bli ändring på, menar Marianne Jansson som är VD på Näringslivscentrum i Åtvidaberg och drivande kraft bakom Entreprenörsdagen. Tittar man bakåt har Åtvidaberg en bra trend.

– Antalet företag har ökat stadigt sedan 2005, från 257 till 305 företag år 2012, konstaterade Ronny Mårtensson, VD för Åtvidabergs Sparbank.

Men 25–30 procent av företagen är olönsamma. I den positiva vågskålen ligger dock att bolagens sammantagna omsättning stadigt ökat, liksom antalet anställda. Åtvidaberg har under en följd av år legat bra till i Svenskt Näringslivs kommunrankning av företagsklimatet. Något år var kommunen till och med årets raket. I år tappade Åtvid några placeringar och lade sig på plats 30 av 290 kommuner, dock bättre än Linköpings plats 48.

Det åtvidabergarna har att jobba är att öka nyföretagsamheten och sänka kommunalskatten. Men även kommunikationerna behöver förbättras liksom tillgång till rätt kompetens.

Åtvidaberg har i dag fler som pendlar från kommunen än till. Men det behöver inte vara fel. Det som påverkar den kommunala ekonomin är ju hur många som tillbringar sin dygnsvila på orten, för att tala Skatteverkets språk.

Stig Henriksson var en av föreläsarna under Entreprenörsdagen. Han är vänsterpartistiskt kommunalråd i Fagersta – en bruksort som har vissa likheter med Åtvidaberg – och omåttligt populär. Senaste valet erövrade hans vänsterparti 55,6 procent av rösterna. Sju år på raken har Fagersta sänkt kommunalskatten. Henriksson lyfte fram att kommunpolitiker ofta säger sig vilja skapa jobb, men påminde om att det inte är så lätt. Vad bör i stället politikens uppdrag vara? Jo, att se till att kommunen är attraktiv att bo i.

– Det ger skattepengar.

På relativt kort tid har Åtvidabergs kommunledning fått ordning på ekonomin och satt fokus på utvecklingen framåt. Åtvid är en jämförelsevis liten kommun, vilket är en utmaning. Men det finns också fördelar med det. Man är nära till beslut och kan slippa viss byråkrati som sinkar beslut och etableringar.

Företagare i kommunen, precis som i många andra orter i Östergötland, brottas med problem att rekrytera rätt kompetens. Åtvidaberg borde dock ha goda förutsättningar att locka till sig unga barnfamiljer, med tanke på de upptrissade boendekostnaderna i Linköping. Men då blir ett lyft av skolorna och förbättrade kommunikationer avgörande för att stärka attraktiviteten.