Fyra punkter som avgör Correns framtid

Idag firar Pressfrihetens dag 30 år. Här listar chefredaktör Christer Kustvik dagstidningsbranschens fyra största utmaningar just nu.

"Människors krav på den digitala upplevelsen kommer bara att öka så vi måste bli ännu bättre" skriver Christer Kustvik.

"Människors krav på den digitala upplevelsen kommer bara att öka så vi måste bli ännu bättre" skriver Christer Kustvik.

Foto: Lise Åserud/NTB/TT

Ledarkrönika2023-05-03 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Corren har varit en stark röst i Östergötland i 185 år och med 128 000 läsare varje dag är vi det fortfarande våren 2023. 

Men medielandskapet, som mycket annat, förändras snabbt just nu och det är inte givet att vi kommer att vara den starka rösten i framtiden.

Det är viktigare än någonsin att vi gör rätt saker på rätt sätt.

Här är våra fyra största utmaningar just nu:

Journalistik som engagerar

Det här är grunden för oss, vårt existensberättigande. Därför satsar vi hårt på granskande journalistik. Ni har sett flera granskningar i början på året och fler kommer. Förra månaden värvade vi en av Sveriges mest välmeriterade granskande reportrar, Tina Enström, för att leda vår grävredaktion och skapa en modern, granskande journalistik.

Varje vecka lockar vi 200–300 nya prenumeranter och för att behålla dem krävs det en journalistik som engagerar och får brett genomslag. Det vill säga det krävs tydligt målgruppsfokus och en jämställd rapportering. Mediekompaniets rapport Rättvisaren 2023 visar att det är 66 procent män och 34 procent kvinnor i svenska mediers nyhetsmaterial. Tyvärr samma fördelning som Rättvisaren 2019 visade. Corren rör sig i rätt riktning i detta men för långsamt.

Presentationen

I 157 år lästes Corren bara på papper. I mitten på 90-talet kom Corren.se och idag läses vi till stor del på mobiltelefoner. Detta ställer helt nya krav på presentationen av vårt material. På mobiltelefonen läses bara det som läsaren upptäcker och lockas av. Det är ytterst sällan mobilläsare letar upp material, eller som i pappret bläddrar sig igenom hela utbudet.

Detta kräver att vi är extremt tydliga i vårt tilltal, i rubriker, bilder och placeringar på sajten. Och det ställer höga krav på våra skribenter att hålla kvar läsaren när det bara krävs en liten fingerrörelse för att lämna texten för något annat intressant på telefonen.

Vi har mätverktyg som visar hur bra vi är på allt detta, vilket är kul om man gillar utveckling, men vi vet egentligen bara en sak: Människors krav på den digitala upplevelsen kommer bara att öka så vi måste bli ännu bättre.

Konkurrensen om människors tid

Digitaliseringen och alla dess tjänster har gjort konkurrensen om människors tid hårdare än någonsin. Tittar vi bara på strömmade och digitala medietjänster så är digitala dagstidningar tredje störst i dagligt användande. Enligt Internetstiftelsen läser var tredje svensk (åldern 8 år och uppåt), 33 procent, en digital dagstidning varje dag. Strömmad musik är störst med 41 procent och strömmad film/tv-serie tvåa med 38 procent.

Tittar man på hela digitala utbudet så dominerar sociala medier. Av de som är födda på 80-, 90- och 00-talet så använder 92–98 procent sociala medier varje dag. Då förstår ni digniteten på den här utmaningen. 

Digital lojalitet

Många pappersprenumeranter har haft Corren i 50, 60 eller 70 år. Genomsnittslängden på en digital prenumeration av Corren är tre månader. Så ser det ut för de flesta prenumererade digitala tjänsterna, inte bara dagstidningar. Så fort prenumeranten upplever att den inte använder tjänsten så mycket så avslutar den abonnemanget. Det är en ny verklighet att förhålla sig till, vi får inse att dagens prenumeranter hoppar på och avslutar om vartannat och fokusera på det nettoplus (nya prenumeranter minus avhopp) varje månad ger. Corren har en bra trend, enligt Orvesto ökade vi 2022 antalet digitala läsare med 22 procent.  

Där har ni fyra avgörande punkter för Corren och dagstidningsbranschen.

Länge leve pressfriheten!