Det har förekommit för mycket oegentligheter, människor har bundits med förment frikostiga erbjudanden och dessutom tycks viss rekrytering till extremistisk terrorverksamhet ha försökts.
Det var ett ordentligt fiasko Arbetsförmedlingens chef Mikael Sjöberg beskrev. Dessutom är det mycket tveksamt om lotsarna lyckats med sina huvuduppgifter att skaffa klienterna plats på arbetsmarknaden.
Själv kunde jag inte undertrycka en viss belåtenhet: Jag har aldrig förstått varför ett nytt namn - ”etableringslots” - skulle kunna göra underverk när folk med den gamla titeln ”arbetsförmedlare” misslyckats.
Sedan blir jag som andra arg: här har skattepengar gått förlorade. Samma ilska känner jag inför de bedrägerier med assistansersättningar som skildrats i medierna i samband med flera rättegångar. Eller för att ta ett exempel från en annan samhällssektor: När skolor gör konkurs och slår igen som vilket producerande företag som helst.
Det är något som är feltänkt. Eller för att tala modernt politikspråk – här finns ett systemfel.
Bakgrunden är välbekant. Ivern att ge människor möjligheten att bestämma själva och att göra offentlig verksamhet effektivare och mer lyhörd för medborgarna. Och sedan finns förstås den stora jätten NPM – New Public Management – föreställningen att myndigheter gör bäst i att efterlikna företag, för att på det sättet ge medborgarna/skattebetalarna mest för pengarna.
Goda avsikter förvisso, men någonstans på vägen gick det fel. Det finns skäl till att verksamheter inte bara finansieras gemensamt via skatter utan också att de sköts gemensamt via förvaltningar. Ett skäl – och ett viktigt – är att vi människor inte i alla lägen förmår agera som starka konsumenter. Vi kan vara barn, vi kan vara sjuka, vi kan vara funktionshindrade, vi kan rent ut vara fattiga både på pengar och kontakter. Då är vi i underläge. Det är då vi behöver solidariteten från andra, det är därför vi har en gemensamt finansierad social- och sjukvård, skola, arbetsförmedling med mera.
Kan inte övergrepp och orättvisor komma ur offentlig verksamhet? Jo, visst tyvärr. Människor gör fel, är illasinnade, spelar översittare osv. Det kan motverkas av överklaganden till högre instanser, offentlighetsprincip, fria medier etc.
Men det är alldeles onödigt att med politiska beslut öppna för bedrägerier. Och det gjordes i namn av konkurrensutsättning och valfrihet.
Ny i Sverige, svårt handikappad, skolbarn med lågutbildade och eller oengagerade föräldrar - då är du en mycket svag konsument. Lättare att lura än en vanlig medelåldring i ett köpcentrum inför en mobilförsäljare. Däremot är du och dina kamrater underbara marknader. Företagare med fantasi och stumt samvete kan åtminstone under en begränsad tid göra stora pengar.
Och det har de gjort. Gång på gång.
Nu borde det vara uppenbart att konkurrensutsättning och privatisering inte är lösningen på alla problem med offentlig verksamhet. Glädjande nog verkar Migrationsverket få gehör för att ordna inkvartering av asylsökande i egen regi. Därmed stängs ett område för vinstsökande företag.
Att hoppas på en renässans för den offentliga tjänstemannen är måhända för mycket. Jag får nöja mig med att se coacher och lotsar dra bort.