Senaste tiden har kriget rasat i Sverige. Strider har utkämpats både väster och öster om Vättern. Bland annat har vi kunnat se hur ingenjörstrupper fått bygga ihop färjor för att transportera fordon och soldater över Motala ström. Fienden har dessutom lyckats inta Visby, och anfallit med flyg därifrån.
Det är Arméövning 2015 och Flygövning 2015 som pågått. Markstridsskolan i Kvarn har varit centrum för arméövningen och helikopterflottiljen på Malmen har medverkat i båda övningarna, även om de opererat från en tillfällig bas i Karlsborg. Försvarsmakten beskriver övningarna som en del i att stärka den nationella försvarsförmågan. Det är något vi verkligen behöver göra.
Ett scenario likt det flygvapnet övade utifrån är tyvärr inte alls omöjligt att föreställa sig i verkligheten. Ryssland kan börja agera mot de baltiska staterna på liknande sätt som de agerar mot Ukraina. Under föregivningen att skydda ryska minoriteter skulle ryska trupper – förklädda till inhemska motståndsmän – kunna börja operera inne i Baltikum. Om konflikten skulle börja eskalera kan Ryssland tänka att anfall är bästa försvar och i ett snabbt angrepp ta kontroll över Gotland. Vår största ö har ett strategiskt bra läge och därifrån går det att utöva kontroll över en stor del av Östersjön. Det skulle ge ryssarna en bra möjlighet att skydda sig från motangrepp riktade mot Baltikum och även använda för offensiva insatser, till exempel mot svenska fastlandet.
Det största argumentet mot ett sådant scenario är Nato. De baltiska staterna är medlemmar i Nato och skulle Ryssland bli alltför offensiva mot dessa länder får de hela Nato-alliansen inklusive USA emot sig. Det är en mycket större risk än att kriga mot Ukraina, som saknar just Nato-medlemskap. Ukraina har bedrivit en säkerhetspolitik som i stycken påminner om Sveriges. Man har varit mycket aktiv i internationella insatser, ofta tillsammans med Nato, men i övrigt stått fri från allianser. När väl kriget kommer står de dock där utan hjälp. Precis som Sverige riskerar göra, och som bland andra USA:s ambassadör i Sverige mycket tydligt sagt: Sverige står själva.
Att nu alla Allianspartier ser ut att bli eniga om ett Nato-medlemskap för Sverige är mycket positivt. Synd bara att det kom så sent. Det var under försvarsförhandlingarna i våras som det verkligen hade behövts för att flytta Sverige närmare ett medlemskap.
Nato kommer emellertid inte räcka. Svenskt försvar behöver rustas upp rejält. Försvarsuppgörelsen räcker inte på långa vägar. Folkpartiet stod utanför den, både på grund av Nato men också för att vi vill lägga oss på en högre budgetnivå. Den nivå som ÖB sade behövdes för att leva upp till tidigare riksdagsbeslut. På sikt kommer emellertid inte ens FP:s budgetnivå räcka. År 2000 lade Sverige motsvarande två procent av BNP på försvaret och på 1980-talet faktiskt över tre procent. Det blir ingen lätt uppgift att nästan dubbla försvarsanslagen kommande år, men det är ett måste.