För vissa är yrkesvalet väl genomtänkt. För andra (inklusive mig själv) var det slumpen som avgjorde. Jag halkade in i en bransch och blev klar. Vad skulle jag ha jobbat med om jag inte blivit murvel? Och du – om du inte hade valt vården, läraryrket, byggbranschen, handeln, rörmokeriet . . ?
Oftast är vi människor duktiga på mer än en sak och det är spännande att fantisera om hur livet hade tett sig med ett helt annat jobb.
Vad hade jag gjort?
Vården. Svårt. Jag hade gråtit mig igenom dagarna och tagit allt lidande jag upplevt med mig hem. Jag gillar att hjälpa, men kanske inte just med blod och gastroskopi och sånt.
Handeln. Nä. Jag hade aldrig klarat att vara trevlig åtta timmar i sträck. I synnerhet inte mot korkade kunder. Jag hade fått sparken.
Förskollärare. Nej. Ljudnivån hade tagit knäcken på mig.
Lärare. Aldrig. Jag hade inte kunnat låta bli att klappa till provocerande ungar. Vuxenlärare? Ja, varför inte.
Forskare. Ha ha! Glöm det. Mitt tålamod är uselt. Bara tanken på att borra ned mig i något som KANSKE ska presenteras om tre eller fem eller sju år gör mig livstrött.
Djurskötare. Skogsjobbare. Kock. Något inom teater. Definitivt! Eller fötter. Jag tycker det är kul att fixa fötterna på folk.
Löpande band. Ja! Jag blir smått besatt och jobbar på som en galärslav när ett visst antal monotona sysslor ska utföras så snabbt som möjligt. Fast, besatt hur länge?
Läkare. No way. Om jag så ägnat 10 år åt att plugga upp mina betyg hade jag inte kommit in på utbildningen. Och framför allt aldrig klarat att fullfölja den.
Helst något med människor. Och något kreativt. Gärna någonstans där det skrattas mycket. Hmmm . . .
Utanför boxen
Tänk om fler branscher gjorde som de finska brevbärarna, började tänka utanför boxen och utökade sitt tjänsteutbud. Brevbärarna i Finland erbjuder nu, mot extra betalning förstås, att vattna växter, se om folks hem när de är på semester, gå på promenad med skraltiga pensionärer och klippa gräs.
Om alla som besöker människors hem samtidigt erbjöd sig att göra annat, från en bransch de också kan, skulle det bli smidigare att bo härute på vischan.
Sopor och hälsprickor
Tänk att bli av med både soporna och hälsprickorna. Både få septiktanken tömd och vinden röjd. Få både post och katten kastrerad. Både datasupport och massage. Både takomläggning och tandhygienist.
Och konstigt att SJ, nu när tågen ändå inte går som på räls, inte slagit mynt av att vissa människor ombord sitter sysslolösa. Varför inte en hel spavagn där man erbjuder rakning, klippning, manikyr, pedikyr och massage.
Och för all del lite terapi i nåt hörn också.
SAS kan dryga ut kassan med att ha kotknackare, skuldsanerare, aktieplacerare och flygrädsleterapeuter på en av toaletterna.
Byta jobb
Eller också har vi en modell där man byter jobb med varandra. En vecka på dagis, en som skogsröjare och en som kassörska. Så jädra kul med omväxlingen och så effektivt för att förhindra både tristess och arbetsskador. Men oj, vad säger facken då? Och arbetsgivarna? Och var ska man vara försäkrad och tänk så krångligt det blir med löneutbetalning, skattetabeller och deklarationer.
Det är nog tur att jag sitter där jag sitter – eller åtminstone inte blev arbetsmarknadsminister.