Twitter. Den som vassast, och mest elakt, formulerar sig på 140 tecken vinner dagens ära och berömmelse. Trots att det bara är en bråkdel av befolkningen som befinner sig i den världen rankas den skyhögt.
Puré. Radion sänder program om hur man får barn att äta matbitar. Många får bara färdigköpta puréer så högt upp i åldern att de utvecklar kräkreflexer när en kokt morotsstump eller köttbullebit kommer i munnen. Detta på grund av att de inte fått ”utveckla sin orala motorik”.
Clowner. Vid Luleå tågstation välkomnas traumatiserade flyktingbarn av clowner från stadens stadsteater. Clowner!? Jag var livrädd för clowner när jag var liten. Redan utan att vara traumatiserad innan.
Avhumanisering. När människor i Sverige blir gamla och behöver hjälp döps de om till ”brukare”.
Shopping. Ikanohuset vill bli dubbelt så stora. Att hasa omkring i shoppingcentrum är vår tids helgnöje. Vi shoppar, ätar, shoppar, lyssnar på nån B-artist, fikar, shoppar . . . Ute lyser oktobersolen från en klarblå himmel och inne i Mammons tempel ojar sig folk över att det är så förbannat mörkt i det här landet.
Mars. Miljarders miljarders ska satsas på ett undersöka livsbetingelserna på Mars. Kan vi inte använda pengarna till att lappa ihop det här klotet först?
Tid. Tidsbesparande köksmanicker är storsäljare och upptar allt större bostadsyta. Med all insparad tid kan vi sedan berätta på Facebook vad vi ska äta, eller sitta i soffan och titta på tv-programmet ”TV-soffan”, om andra som sitter i soffan och tittar på tv-program.
Barnkalas. Varmkorv, tårta, saft och fria lekar är Hedenhös. Nu outsourcas kalasen till lekpalatsen alternativt firas hemma, med specialdesignad tårta och inhyrd trollkarl.
Biltrafik. När jag tog körkort gick trafikplaneringen ut på att av miljöskäl så snabbt som möjligt få ut bilarna ur stan. Nu tycks intentionen vara den motsatta, att hålla kvar dem i centrum så länge som möjligt. Filer som plötsligt, men bara en bit, blir bussfiler och passager där man får köa bakom en stillastående buss. Cyklister, som har en metallkonstruktion mellan benen men lik förbannat tror de är gångtrafikanetr, och odödliga fotgängare gör sitt till.
Experter. Om man lanserar sig själv som expert BLIR man snart en och inbjuds till tv-sofforna för att förklara hur folk bäst bör tackla sina problem och leva sina liv. Livsstilscoacherna är vår tids gudar, allt medan ord som magkänsla, perspektiv, sunt förnuft och folkvett snart är raderade ur vår vokabulär.
Föräldraskap. I en rikstidning läser jag en artikelserie med människor som önskar att de, innan de blev föräldrar, hade blivit varnade för hur arbetssamt och livsförändrande det är att ha småbarn. (Jo, det är sant!)
Var befann jag mig medan allt detta sjösattes? På Mars? Eller är jag bara en magsur 50-plussare? Så är det nog.