Hon låter så snäll på rösten. Lite spröd, som man gör när man är nästan 90. Hon är mycket, mycket ödmjuk.
Vet inte om jag alls är intresserad av att lyssna till henne. Frågar inte en utan två gånger om jag verkligen har tid i några minuter.
Här ska jag skynda mig att säga en sak. Den här kvinnans värv möts inte sällan med ett visst förakt. Ett förlöjligande och ett förminskande. Den här kvinnans värv viftas ofta, inte minst inom min yrkeskår, fnysande bort som något bagatellartat. Det finns till och med de som gör sig roliga över det som min gamla dam ringer om.
Jag gjorde det själv innan jag begrep bättre.
Kvinnan, som heter Gun, stickar raggsockor. Tusentals raggsockor. Hon skänker dem till Hjärta till hjärta som i sin tur ger materiellt och ekonomiskt bistånd till fattiga och utsatta medmänniskor, främst i östra Europa.
Pengarna från försäljningen går till exempel till de romer i Rumänien som Corren besökt och vars liv skildrats i flera reportage.
– Jag blir så glad av att sticka. Det är vila för själen och det känns så skönt att kunna hjälpa. På mitt lilla vis. Men jag har inte pengar till garn längre och jag vet att många människor har garn liggandes, som de inte kommer att använda. Så jag undrar bara om jag inte skulle kunna få det garnet. Det gör inget alls om det är små garnnystan. Då gör jag mångfärgade, randiga sockor och de blir nästan de finaste, tycker jag.
Till er som brukar fnysa vill jag säga: Ideellt arbete är Hjärta till Hjärtas hela värdegrund. Många hjälporganisationen bygger hela sin verksamhet på just ideellt arbete.
En nästan blind tant som är nästan 90 år kan inte jobba med det tunga kroppsarbete som också behövs inom de här organisationerna.
Men hon kan bidra på sitt sätt. Och hon gör det. Outtröttligt. År efter år. Det är förbanne mig inget att fnysa åt och de som gör det, som inte inser värdet av gärningen eller har vett att se det stora i hur en vanlig enkel människa idogt vill bidra, är en inskränkt och liten människa.
Till alla er som många timmar i veckan stickar, virkar, syr, skänker, rensar, tvättar och jobbar ideellt för människor i nöd. Till alla er som oavlönat bidrar med det ni kan, stort eller smått: Ni är verkliga hjältar, tycker jag!
Ps. Om det är några läsare som vill hjälpa Gun att hjälpa, genom att skänka garn, så ska jag med glädje förmedla nystanen.