Om håravfall finns mycket att läsa på nätet, men när jag googlar ”plötslig hårtillväxt” kammar jag noll.
Det är därför detta är att betrakta som ett mirakel, en skänk från ovan eller i vart fall en annorlunda julklapp.
Min Gubbe har genomgått en metamorfos och transformerats från skallig och rynkig till hårfager och slät. Min Skalle-Pär har fått polkahår i nacken och en rejäl tofs till lugg. Och detta över en natt. Inte nog med det, ögonen har bestämt en ny lyster också. Han har blivit 25 år yngre!
Så här gick det till: Gubben fick en uppmaning från Trafikverket om att det var dags att förnya körkortet. Det duger inte med vilket foto som helst numera, reglerna är många kring hur bilden ska tas.
Gubben var stressad vid tidpunkten och tyckte sig inte ha tid att ordna en ny bild efter konstens alla regler. Men så ådrog han sig en låda med gamla foton och började rota i den.
”Men se här. Här har vi ju en utmärkt bild”, tänkte han förtjust, fyllde i formuläret, bifogade bilden och skickade in allt sammans.
Häromdagen kom det nya körkortet.
– Va, det där är ju inte du, Gubbe!
– Jodå.
– Lägg av. Du har ju HÅR på bilden!
– Ja ja, den är inte dagsfärsk.
– Det var väl ändå dagens understatement. Du skulle kunna vara farsa till pojkspolingen på bilden. Och glas-ögonen, det här luktar 80-tal lång väg.
– Visst är det listigt? Åker jag dit i en fartkamera kan de omöjligt koppla ihop mitt fejs med det där i körkortet.
– Men när är bilden tagen?
– Eh . . . 1988 tror jag.
– Du var alltså 34 år och i dag är du 58. Du är galen.
– Äsch, farsan körde med samma bild på alla sina körkort. Jag tror den var från 1928.
En snart 60-årig karl som ägnar sig åt civil olydnad. Som busar med en statlig myndighet och ”vinner”. Vilar det inte något rart pojkaktigt över det?
Skalle-Pär går i barndom, liksom. Nu är jag ju väldigt nöjd med den årgång av Gubbe jag har, och i passet är han tack och lov sitt gamla vanliga jag.
Till er alla . . .. . . skalliga som hårfagra: God Jul och kryssa nu lugnt bland alla självpåtagna måsten. Och är de inte självpåtagna, slå näven i sillsalladen och säg åt krävande släktingar att om de prompt måste ha än det ena än det andra kring jul så får de fixa det själva! Julen är för fin för att rinna bort i en flod av stress och press.
Vi ses igen 3 januari!