Jag kan fortfarande känna smaken av mormors bleka kuvertbröd eller dagmamman Ullas tekakor. Att få välja bland färska brödbitar i butiken eller på surdegsbageriet är en enkel vardagslyx.
Jag önskar att jag hade tid, ork och lust till att baka mer eget bröd. För köpelimpan tröttnar man rätt snabbt på, även om det finns väldigt mycket fabriksbakat bröd att välja på i affären. Visst hittar man lätt sitt vardagsbröd där. Men när det ska sättas guldkant på vardag eller fest, då är det nybakade brödet lösningen.
När det vankas födelsedagskalas eller en middagsbjudning med buffétema gör jag gärna en variant på det italienska brödet focaccia – från Ligurien.
Focaccia liknar en pizzadeg i sin struktur och smaksätts med salt och olivolja i sin enkelhet. Men det går att peta ner så pass mycket mer i det platta bröd som man bakar ut på en plåt. Min favorit just nu är att steka en massa gul lök, krydda med salt, peppar, en gnutta socker och lite balsamvinäger. Blandningen strös sedan ut över brödet innan det gräddas. Mums.
Här kommer mitt favoritrecept som är inspirerat av kocken Leila Lindholm:
Blanda ett halvt paket jäst, 25 g, med 3 dl ljummet vatten, 0,5 dl olivolja, 2 msk honung och några nypor flingsalt. Tillsätt 7 dl dinkelmjöl och arbeta samman till en deg och knåda den smidig.
Låt jäsa i bunken, under bakduk, i drygt en halvtimme. Degen ska växa till dubbel storlek.
Platta ut degen på ett bakplåtspapper, på en plåt och låt jäsa ytterligare en halvtimme.
Gör små urgröpningar i brödet och ringla över olivolja och flingsalt. Strö över den stekta löken. Eller oliver, fetaost och soltorkade tomater. Det är en annan favorit.
Grädda i mitten av en 220 grader varm ugn, tills ytan blivit gyllenbrun. I min ugn tar det drygt tio minuter.
Lite smör på en bit avsvalnad focaccia höjer upplevelsen ytterligare.
Hoppas det ska smaka!