Har du varit i Jakriborg någon gång? Om inte, rekommenderar jag att du strosar runt där en timme nästa gång du är i Skåne.
Jakriborg är ett litet samhälle utanför Hjärup, inom synhåll från Lund dit man tar sig på tre minuter med Pågatåget. Jakriborg – uppkallat efter byggarbröderna Jan och Krister Berggren – uppfördes i början av 2000-talet och kunde ha varit ytterligare ett av alla anonyma, nya bostadsområden med ett antal likadana punkthus utslängda på en åker. I stället har det blivit en turistattraktion och ett samhälle där åtminstone jag spontant känner att jag skulle vilja bo.
Den som råkar hamna i Jakriborg utan att känna till bakgrunden har nog svårt att tro att det är ett nybyggt område. Här vindlar sig stenlagda gator och gränder kring en bebyggelse som mer för tankarna till en medeltida hansastad. Husen ligger tätt, tätt, med höga spetsiga tak och allting här är väldigt vackert.
Åtminstone tycker jag det. Men jag vet att jag har fel, enligt en nästan enig arkitektkår. Jakriborg är en pastisch som bara flörtar med nostalgi och inte speglar samtiden eller leder arkitekturen framåt. Här finns inga jättelika glasytor eller blanksvarta fasader som får arkitekterna att spinna loss, bara putsade väggar i mjuka färger, spröjsade gammaldags fönster och röda tegelpannor på taken.
Nostalgi eller inte, att bygga tätt för att skapa stadskänsla tror jag på. Här hoppas jag mycket på Vallastaden i Linköping som planeras just så. Här blir det hus med många olika utseenden, sida vid sida och med smala gator tänkta för cykeltrafik däremellan. I vår börjar husen byggas ute på fältet mellan universitetet och Vallaskogen och det ska bli kul att se området växa fram. Kanske kan Vallastaden bli en turistattraktion, den också.