Medellivslängden ökar till 150–200 år, artificiell intelligens gör de flesta människor överflödiga på arbetsmarknaden och världen kommer bara att bestå av 600 stora städer, resten kommer att vara död landsbygd.
Vi lever i en omvälvande tid där nya framtidsscenarier ständigt målas upp för oss.
Ofta känns det som dystopier, men ingen kan avfärda dem, ingen vet hur det faktiskt blir.
Kanske blir vi snart 180 år? Ska vi då vara pensionärer i 100 år? Vem ska betala för det?
Kanske tar AI över åtta av tio arbetstillfällen? Vad ska de 80 procent som inte jobbar göra då? Vem ska försörja dem?
Kanske all ekonomi hamnar i storstäderna? Kanske landsbygden dör ut? Var ska alla bo då?
Du kanske har hört om ekonomen Kjell A Nordströms omtalade framtidsspaning? I ett par år har han lyft i föreläsningar att urbaniseringen kommer att slå ut landsbygden hårdare än vi kan ana. Han uppskattar exempelvis att Stockholm kommer att ha fem miljoner invånare 2050.
På Nordic Business Forum Sweden 2017 sa han:
– Ni föddes in i en värld med 200 nationer, och ni kommer att dö i en värld av 600 superstäder som står för nästan all ekonomisk aktivitet. Dessa städer kommer att stå för 80 procent av världens befolkning, och upp till 95 procent av BNP. Allt inom bara 30 år.
– Redan idag växer Stockholm med 7–9 procent per år, och den här tillväxten är hållbar, så den kommer att fortsätta. Kina växer nu med 6 procent, och förmodligen ljuger de lite, så det är närmare 5 procent. Du tror kanske att Kina växer snabbt, men Stockholm växer nästan två gånger snabbare än Kina.
Landsbygden är den stora förloraren, enligt Nordström.
– Vi kallar detta för skräpyta. Det är till exempel Värmland och Gotland som är typiska fall av skräpyta. Där finns ingen ekonomisk aktivitet, inga universitet, ingen underhållning, ingen shopping, ingenting, bara träd.
Orden slog ned som en bomb runt om i Sverige. Många reagerade, vilket förstås var meningen med så provocerande formuleringar, men ingen har kunnat avfärda Nordström helt, ingen vet hur rätt eller fel han har.
När jag i veckan sattned en lång stund med Saabordföranden Marcus Wallenberg förde jag in samtalet på detta, på temat ”Östergötland 2030” som jag lovat ska vara återkommande på den här sidan under året. Wallenberg ger sällan intervjuer men i samband med Saabs årsstämma i torsdags gjorde han ett undantag för Corren och vår intervjuserie Onsdagsintervjun.
Det blir läsvärt kan jag lova.
Familjen Wallenberg har alltid haft starka intressen på landsbygden, här i Östergötland framför allt då i Saab, och Marcus ser stora möjligheter även i framtiden.
Han säger:
– Det är väldigt viktigt att hela Sverige lever, även om det finns en kostnad i det eftersom vi lever i ett avlångt land. Jag har svårt att se att Linköping inte ska finnas kvar som starkt teknikcentrum. Det finns möjligheter att bygga vidare här. Jag hade förmånen att vara ordförande i LKAB en period (2011–2014) och såg vad det betydde för orten, ja hela Norrbotten, att man tittade framåt och investerade i framtiden. Vilka möjligheter och arbetstillfällen det skapar.
– Precis som med jordbruket så minskar befolkningen som håller på med industri. Det beror ju inte bara på att industrier läggs ned, eller på globaliseringen, utan också på att industristrukturer förändras. Men det ger andra möjligheter.
Wallenberg menar att en del av utvecklingen till och med gynnar landsbygden.
– Den digitala utvecklingen gör ju att du kan sitta på distans och göra mycket. Det är klart storstäderna skapar ekonomiska kraftcentrum, men det finns baksidor också. I Linköping kan du ta dig runt ganska snabbt, köerna är inte särskilt långa jämfört med Stockholm, och du kan bo till någorlunda vettiga priser. Jag tror många människor vill bo så.
I hela världen larmar experter om att digitalisering, automatisering och artificiell intelligens kommer att göra att en stor del av världens befolkning kommer att ställas utan arbete, bli överflödiga helt enkelt.
Marcus Wallenberg är mer positiv:
– Jag tror det kommer att finnas andra typer av jobb. Andra typer av yrken. Vi har satsat väldigt hårt på AI-frågan (artificiell intelligens) och den digitala frågan men vi ska också starta en satsning som handlar om den etiska och samhälleliga påverkan av den utvecklingen. De är minst lika viktiga att ta tag i.
– Vi har skapat något vi kallar ”Forum för omställning” där vi har folk från facket, akademin och affärsvärlden. Vi måste se det positiva och göra nånting bra av den tekniska utvecklingen som kommer. Ska Sverige vara konkurrenskraftiga även framöver så måste vi anamma den här tekniken, men också göra de nödvändiga omställningarna.
”Forum för omställning” presenterades i en debattartikel i Svenska Dagbladet i oktober 2018 där Marcus Wallenberg och Linköpings universitets rektor Helen Dannetun stod som två av artikelförfattarna.
Wallenberg trycker på att Sverige historiskt sett varit bra på omställningar.
– Vi har tvingats lägga ned olika typer av industrier men vi har fångat upp människorna och sett till att de får nya utbildningar och nya chanser. Det är jätteviktigt i nästa fas att samhället skapar förutsättningar för människor att röra sig från sina gamla yrken in i nya områden. Det gäller på kollektivsidan såväl som tjänstemannasidan.
– När vi frågar våra företag så är deras bedömning generellt att de inom de närmaste 3-5 åren kommer att ha fler anställda än idag men för att det ska ske så tror de att över hälften av alla anställda måste vidareutbildas. Vilket är en stor uppgift.
– Globaliseringen har fått mycket negativ kritik, men den har också medfört väldigt mycket positivt. Att förneka möjligheterna och inte anamma den nya tekniken tror jag inte är vägen fram.
Marcus Wallenberg och jag talade också om Saabs export av Gripen, Ericssons 5G-framtid och Wallenbergstiftelsernas miljardsatsningar på LiU-forskning.
Så håll utkik inom kort i en Corren nära dig.
Trevlig helg!