Spelet bakom rockstjärnorna

Kaj Kindvall har levt nära musiken i hela sitt liv och hans röst har guidat flera generationer till ny musik. Varje månad skriver han om det som faller honom in.

Foto: Matt Sayles

Krönika2016-04-30 12:46
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sex, drugs & rock'n'roll. Det hör ihop har vi fått lära oss genom alla historier om artister, som lever livet i 180 knyck och tar för sej i övermått av det mesta som kommer i deras väg.

Men hur är det med dem som finns ett steg där bakom, personerna som sköter deras karriärer och ska se till att skivor ges ut och budgetar hålls?

Skulle du till äventyrs tro att en typisk skivbolagschef är en kostymklädd man (för det är oftast en man), som tillbringar hela dagen på ett kontor och har viktiga möten, ja då får du tänka om.

En aktuell tv-serie tecknar nämligen bilden av ett skivbolag, där chefen och hans närmaste medarbetare överträffar sina artister med hästlängder i utsvävande leverne. Serien heter ”Vinyl” (HBO Nordic).

Platsen är New York tidigt 70-tal. Med andra ord starten på skivindustrins guldålder. American Century, bolaget som skildras, är påhittat men serien kryllar av referenser till högst verkliga samtida artister, branschmänniskor och företeelser. Serien är skapad av regissören Martin Scorsese, som ju inte precis är känd för att spara på det dramatiska krutet, tillsammans med Mick Jagger. Med drygt 50 år som aktiv artist, har Jagger förstås en outsinlig källa av händelser och tjuv- och rackarspel i branschen att hämta inspiration från. Man brer på ordentligt när man låter huvudpersonerna bokstavligen gå över lik för att nå sina mål och det hela utspelas i en miljö där spriten flödar och knarklinor radas upp på löpande band.

Utgångspunkten i historien är att American Century är på fallrepet, när dess chef Richie Finestra sjabblar bort en nästan färdig överenskommelse om att sälja bolaget till en mäktig skivkoncern. Finestra spelas utmärkt av Bobby Cannavale, mest känd från ”Boardwalk Empire”, en annan Scorsese-producerad serie.

Finestra försöker rädda sitt bolag genom att lansera ett av de punkband som kommer i hans väg och som ingen annan vill satsa på. Nasty Bits, som bandet heter, är fiktivt men bär vissa likheter med dåtidens New York Dolls. Nasty Bits’ sångare spelas för övrigt med stor inlevelse av Mick Jaggers son James Jagger.

Jag rekommenderar ”Vinyl” om du är intresserad av musiken och händelser från den här tidsperioden. Serien är rik på underhållande stickspår, som när Alice Cooper ska lockas att skriva kontrakt som soloartist med American Century bakom ryggen på medlemmarna i sitt band. Men Alice har, så att säga, varit med förr. Jag ska inte förstöra nöjet med att berätta hur han reagerar på anbudet, men det innehåller både humor och dramatik.

I skrivande stund har jag ännu inte sett alla seriens tio avsnitt, så slutomdömet får vänta, men det känns som det finns ett hål mitt i historien – för vad vill den egentligen säga? När Richie Finestra drar in ännu en i en lång rad kokainlinor från kontorets skrivbord i sin säkert svårt anfrätta näsa är det inte utan att jag undrar: när hinner de egentligen jobba på det här bolaget?

Samtidigt är det inte givet att Jagger och Scorsese överdriver. Ett antal chefer på bolag, som var aktiva under branschens guldålder, har skrivit memoarer, som i vissa fall bekräftar det ”Vinyl” skildrar. Tänker framför allt på ”Howling at the moon”, som Walter Yetnikoff gav ut för tiotalet år sedan. Från 70-talets början till 1990 var han chef för ett av de största skivbolagen, CBS, där han hade stort inflytande över artister som Michael Jackson, Billy Joel och Bruce Springsteen. Boken är en självutlämnande, osminkad och tidvis chockerande skildring av hur den hybris-drabbade Yetnikoff styrde sitt bolag, ofta med hjälp av groteska utsvävningar.

Yetnikoff blev tidigt alkoholist och hans vän Mick Jagger (han igen!) figurerar på flera ställen i boken. Bland annat i en telefonkonversation där Yetnikoff berättar om sin pajade lever och Jagger, full av sympati, erbjuder hjälp: ”Ta hand om dej, Walter. Jag känner läkare i Schweiz som gör underverk. De hämtade tillbaka Keith Richards från de döda!”

(Text invid låtlista:)

I Spotify-listan denna gång härlig musik från 70-talet, som hörs i ”Vinyl”, inklusive fiktiva bandet Nasty Bits med Mick Jaggers son James som sångare: https://open.spotify.com/user/kajk/playlist/0RolKvNiUoqysjWqivEHfQ alternativt spotify:user:kajk:playlist:0RolKvNiUoqysjWqivEHfQ

Månadens låtlista

I takt med musiken

MOTT THE HOOPLE

All the way from Memphis

STEVE MILLER BAND

The joker

EDGAR WINTER GROUP

Frankenstein

DELANEY & BONNIE

Only you know and I know

DR. JOHN

Big chief

BOBBY WOMACK

Lookin’ for a love

SYLVIA

Pillow talk

BILLY PRESTON

Will it go round in circles

ARETHA FRANKLIN

Rock steady

NASTY BITS

Rotten apple

Läs mer om