Skolan som satsar på språket

Att utveckla sitt språk är att göra sin demokratiska plikt. Inget skyddar vår demokrati bättre än medborgare med ett väl utvecklat språk.

Nya Munken-lärarna Helena Forsberg och Gesine Roth-Ljungman bakom några av skolans högstadieelever. Främre raden: Kyra Pettersson, William Dalhall och Emelia Sjögren. Andra raden: Isak Jacobsson, Mariam Matti, Arvid Broberg, Ludvig Fallsberg och Lisa Dahl.

Nya Munken-lärarna Helena Forsberg och Gesine Roth-Ljungman bakom några av skolans högstadieelever. Främre raden: Kyra Pettersson, William Dalhall och Emelia Sjögren. Andra raden: Isak Jacobsson, Mariam Matti, Arvid Broberg, Ludvig Fallsberg och Lisa Dahl.

Foto: Christer Kustvik

Krönika2018-05-21 14:57
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

De som inte kan ta reda på fakta, inte kan skilja mellan sant och falskt, inte förstår sammanhang, är lätta offer för de antidemokratiska krafternas propaganda.

Det här har man förstått på Nya Munkens högstadium i Linköping.

Där har lärarna skapat en unik lösning som ger eleverna sex så kallade projektdagar per läsår, då eleverna jobbar koncentrerat med språkutveckling i alla ämnen medan lärarna rättar nationella prov.

Jag besökte Nya Munken en sån dag nu i veckan och när jag efteråt cyklade tillbaka till redaktionen var det som att jag flög fram genom Johannelund och Vimanshäll. Så fylld av energi! Att se lärare jobba så rätt med sina ungdomar är oslagbart.

Sveriges högstadieskolor löser rättandet av de många nationalla proven på olika sätt. En del skolor tar in extern rättningshjälp medan andra löser det med att lärare vikarierar för varandra. Oavsett vilket så är det svårt att ge eleverna god undervisning när en stor den av lärarkåren rättar prov. Det här fick förstalärarna på Nya Munken att tänka till, de ville utnyttja den tiden bättre.

Så för fyra år sedan, när skolan hade arbetat med Läslyftet en tid, föddes idén att för dessa dagar skapa ett sexdagars specialprogram, helt inriktat på läs- och skrivutveckling, för skolans alla 24 högstadieklasser.

Det fina med programmet är att det handlar om så mycket mer än att läsa böcker.

Att läsa är bra, men lärarna på Nya Munken, som alla varit med och tagit fram programmet, vet att språk handlar om mer än så.

Här finns allt från att följa en instruktion i träslöjden, ett recept i hemkunskapen till att planera, genomföra och utvärdera en långvandring, hitta vad som är sant och falskt i en text och skriva instruktioner som kamraterna förstår.

Allt sånt som är en stor del av vår vardag och för de flesta av oss också, ung som gammal, är stora språkliga utmaningar.

– I Läslyftet talade vi mycket om vardagsspråk, ämnesspråk och skolspråk. Det här är mycket ett resultat av det. Det är så lätt att lura sig själv att man kan ett språk när man egentligen bara kan vardagsspråket, säger Gesine Roth-Ljungman, språklärare och en av initiativtagarna till projektet.

Att involvera alla ämnen blir en ögonöppnare för många elever om språkets betydelse i stort och smått.

– Vi arbetar med språket på så många olika sätt, säger eleven Mariam Matti. Inte bara det vanliga, utan även i lekar, instruktioner och annat.

Jag läste nyligen Hans Roslings sista bok, ”Factfulness – tio knep som hjälper dig att förstå världen”, och en av de goda trender han pekar på där är att läskunnigheten i världen, bland de som är 15 år och äldre, ökat från 10 procent år 1800 till 86 procent 2016. Fantastiskt såklart, i ett globalt perspektiv, men i Sverige handlar mycket nu om att bibehålla den nivå vi har uppnått och motverka klyftorna mellan de som har ett väl fungerande språk och de som inte har det.

Språket har varit en klassindelare i alla tider men blir extra tydligt i dagens kommunikationssamhälle där så mycket handlar om att kunna kommunicera och förstå det andra människor uttrycker.

På ett av passen i onsdags blev eleverna på Nya Munken varse hur svårt det kan vara att förstå vad någon annan säger.

– Vi hade en övning i bild där man skulle rita det som den andre beskrev. Det var inte lätt, det gick lite snett, men det var kul, berättar William Dalesjö.

Gesine Roth-Ljungman och hennes lärarkollega, Helena Forsberg, berättar om ett annat pass:

– Några av niorna arrangerade en stadsvandring igår där de hade tagit reda på fakta om staden, bland annat om Slaget vid Stångebro, Pilens backe, Centralpalatset och domkyrkan. De guidade oss runt och hade två och två ansvar för de olika sevärdheterna. Så himla bra.

En text jag skrev för två år sedan i det här ämnet, med rubriken ”Språket ger dig makt”, har använts av flera skolor runt om i landet. Det visste jag, men jag blev ändå förvånad när telefonen för något halvår sedan plingade och en elev skrev till mig i chattprogrammet Messenger mitt under en lektion.

– Du skriver att det är bra att läsa. Men tänk om man inte har tid att läsa då? Vad gör man då? undrade han.

Jag svarade att man kan börja med korta stunder, kanske bara tio minuter till en början.

– Men jag har inte tio minuter! Fatta det! Idiot! fortsatte han.

Vår konversation tog slut ungefär där.

Där ligger utmaningen för föräldrar och lärare. De som läser älskar det, de utvecklar sitt språk i en rasande fart samtidigt som de drar ifrån de som inte läser, som i sin tur får ett alltmer begränsat språk. När de sen kommer till gymnasium, universitet och yrkesliv så växer klyftan snabbare för varje år som går.

Gesine Roth-Ljungman och Helena Forsberg ser de här problemen på nära håll.

– Många elever är tyvärr inte så pigga på att läsa. Så vissa av passen de här dagarna är rena läspass där alla, även läraren, läser en bok, berättar de.

När jag besöker träslöjdspasset tillverkar barnen varsitt bokstöd och när jag frågar en av flickorna om hon har några böcker hemma att luta mot bokstödet så kommer svaret direkt, som om det vore självklart:

– Nä.

Så ser verkligheten ut.

Det är därför jag älskar Nya Munkens initiativ så.