Säg skolan och de flesta har en åsikt, det vi alla, inte minst alla ni som jobbar i skolan.
De senaste veckorna har mejlen strömmat in till mig med era funderingar vad en reportageserie om skolan bör lyfta.
En del av er vittnar om stolthet och glädje, om trivsel och harmoni, andra om frustration och osäkerhet, systemfel och segregation.
I mars inleds serien, som vi hoppas ska ge en bred bild av läget just nu i skolan vårterminen 2017, men fortsätt gärna höra av er med fler tips på mejlen christer.kustvik@corren.se.
Här lite inspiration i ett axplock av de tankar som nått mig hittills:
Mycket har blivit bättre
”Jag har jobbat inom skolan sedan 1994 och under dessa år har väldigt mycket blivit klart bättre. Undervisningen individualiseras efter elevens förutsättningar på ett sätt som var en utopi för 20 år sedan. Lärarna strävar efter att skapa relation med sina elever och lyssna på dem. Eleverna är överlag mer motiverade att nå mål och betyg och delaktiga i sitt lärande.”
Skolan förvandlades till marknad
”Lärare skall undervisa men yrket har förändrats till nackdel för undervisningen. Initiativet har glidit från den professionelle läraren till elevers önskan och föräldrars synpunkter. Alla skolor skall vara likvärdiga, men så är inte fallet i dag. Grunden las av Göran Persson genom kommunaliseringen. Murarna svarade den första borgerliga regeringen för genom det fria skolvalet, skolpengen, mängden friskolor. Skolan förvandlades till marknad. Senare tiders försök med förstalärare med högre lön och därmed missnöjda sistalärare i ett och samma kollegium har försämrat situationen.”
Läraren värnar om sin kurs
”Vi har gått frän ämnesbetyg till kursbetyg vilket i grunden ändrat skolans karaktär. Vi har också bytt betygssystem några gånger. Tänker tillbaka på den tiden då man var klassföreståndare och fick följa eleverna under hela deras gymnasietid, vilken kontinuitet det blev. Idag upplever vi total splittring. Kurssystemet har lett till att den enskilda läraren värnar om sin kurs istället för att se till elevens hela utbildning.”
Föräldrar har fått större makt
”Skolan har blivit som en marknad och det innebär att både elever och föräldrar har fått större makt.
Makt att ifrågasätta och att flytta till en annan skola vilket innebär mindre medel för skolan. Skolan, och framför allt ledningen, vågar inte sätta ner foten och vidta åtgärder som till exempel att omplacera vissa elever. Eleverna är klienter och man ska behålla dem så länge som möjligt.”
Respektlösheten drar ned resultaten
”Respektlösheten är det stora problemet, och källan till de dåliga betygen. Respektlösheten i klassrummet gör det inte bara svårt i inlärningsarbetet, den innebär också att omfattande mobbning förekommer, den drar ner på skolresultatet både för mobbare, mobboffer, och de som behöver ha lugnt i klassen. Då de stackars eleverna kommer hem till sina föräldrar, med sämre betyg än väntat, hör dessa föräldrar av sig till skolans lärare och anklagar dem för de dåliga betygen.”
Vi trivs enormt bra
”Vi arbetar på mellanstadiet och trivs enormt bra med våra elever. Vi känner inte igen oss i att det är stökigt och kaos på lektionerna – men vi är väl medvetna om att det förekommer. Vi har elever med olika förutsättningar, diagnoser och motivation vilket gör att vi ständigt måste tänka på hur vi gör för att få med oss så många som möjligt. Vi tycker att vi gör det bästa vi kan utifrån de förutsättningar vi har.”
Hur går det med integrationen?
”Den skolan har nästan bara elever från andra länder, 97–98%. Man kan ju fundera på hur det går med integrationen för deras del? Många andra skolor har ingen eller endast ett fåtal elever från andra länder och önskar faktiskt att få flera för att deras elever skall få ökad förståelse för andra kulturer, för att förstå situationen för flyktingar och få ökad förståelse för integrationsproblemematiken.
Lärare, rektor och övrig personal gör ett jättejobb under mycket svåra förhållanden både i undervisning och i sina försök att integrera eleverna men hur skall den personalen kunna lyckas när eleverna på raster och fritid söker sig till sina landsvänner och pratar arabiska, kurdiska med mera med varandra.”
Föräldrar ska vara föräldrar
”Jag tror det är viktigt att framhålla att skolan aldrig kan vara en ”demokratisk” arbetsplats. Här som på andra arbetsplatser finns regler och bestämmelser som måste hållas; och i klassrummet är det läraren/lärarna som är ledare. Eleverna och föräldrarna skall rätta sig efter lärarens instruktioner och skolans regler. Föräldrarna skall vara föräldrar, inte extralärare, och politiker skall hålla sig borta från skolarbetet. Läraren måste kunna tillrättavisa och klandra utan att bli påhoppad. På så sätt lär sig eleven att ta ansvar – en viktig del i fostran till samhällsmedborgare.”
Hur ska jag få min klass lugn?
”På grund av ekonomiska skäl har inte lärarprogrammet råd att ge oss särskilt mycket lärarledd undervisningstid, det är inte ovanligt att den lärarledda undervisningstiden endast når upp i 4-6 timmar i veckan. Många av oss studenter känner oss oförberedda inför att jobba i skolan då vi knappt får träna på eller diskutera hur man hanterar olika klassrumssituationer eller andra saker som händer i skolans värld. Du skriver om problemet med stökiga och pratiga klasser och detta är en av de sakerna som gör mig mest nervös som kommande lärare. Hur ska jag lyckas få min klass att vara lugn? Detta och mycket annat är saker som jag skulle vilja ha med i min lärarutbildning. ”