Vi kan vara stolta över vår demokrati och pressfrihet i Sverige. Vår demokrati är världens fjärde bästa, enligt The Economists demokratiindex, och vår pressfrihet är världens tredje bästa, enligt Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Bara Norge, Nya Zeeland och Island är mer demokratiska och bara Norge och Danmark har en bättre pressfrihet än vi.
Det är bra så, men i den digitala era vi befinner oss i, och som den lilla nation Sverige är, så är vi utsatta för samma våg av desinformation och it-attacker som övriga världen. Det utmanar inte bara oss medier, att reda ut vad som är sant och falskt, det utmanar hela samhällen, alla medborgare, alla verksamheter.
Reportrar utan gränser (RUG) framhåller att den digitala falska innehållsindustrin har haft snabb effekt på pressfriheten i världen. 118 av de 180 länder indexet har utvärderat rapporterade att politiska aktörer i deras länder ofta eller systematiskt var involverade i massiva desinformations- eller propagandakampanjer. Det manipulerade innehållet används för att undergräva de journalister som står för kvalitetsjournalistik och att det är en utveckling som påskyndas av artificiell intelligens, skriver RUG.
Det här ställer självklara krav på alla oss som vill värna demokrati: Var källkritisk! Fundera på källa och sanningshalt i allt du läser, ser och hör, speciellt innan du delar det vidare till andra.
Internetstiftelsen genomförde i januari en undersökning av svenskarnas källkritiska förmåga. Den visade att 7 procent av svenskarna det senaste halvåret hade delat samhällsnyheter i sociala medier utan att ha läst hela artikeln först. Äldre män (65–84 år) utmärkte sig i detta, där var det 14 procent som hade delat samhällsnyheter utan att läsa hela artikeln.
Samma undersökning visade att 5 procent av svenskarna det senaste halvåret hade delat samhällsnyheter på sociala medier utan att känna till källan eller veta vem som är avsändaren. Även där utmärkte sig äldre män i åldern 50–64 år och 65–84 år, bland dessa var det 11 procent som hade delat utan att veta källa eller avsändare.
Nedslående och farliga siffror i en tid där AI-utvecklingen ger extremt kvalificerade möjligheter att skapa falskt innehåll. AI-utvecklingen ger förstås lika extrema möjligheter i andra riktningen, den positiva, i kampen mot det falska innehållet. Och däremellan står vi människor och ska avgöra vad som är sant och falskt.
Corren skildrar och granskar det som händer i vårt område varje dag. Vi sätter det i sitt sammanhang, vi förklarar, vi ger plats för debatten och tar den vidare i en lokaljournalistik som engagerar våra läsare.
Ibland möter vi motstånd, som när Region Östergötland nyligen krävde 76 000 kronor av oss för att de skulle mejla över ett större antal fakturor när vi ville granska deras resor i tjänsten. Det är ett exempel på en samhällskonstruktion som motarbetar pressfriheten och därmed insynen för medborgarna.
Ett annat motstånd mötte vi nyligen i en av de kommuner vi bevakar, efter ett kommunfullmäktigemöte, där en ledande politiker kom fram arg till en av våra reportrar och fräste "låt oss jobba i fred" och "sluta snoka i våra dokument". Den attityden från folkvalda politiker motarbetar också pressfriheten och insynen för medborgarna.
Europaparlamentet tog ett mycket glädjande beslut i mars i år då de antog den nya Mediefrihetslagen. Lagen ska skydda EU:s journalister och media från politisk eller ekonomisk inblandning och förbjuder alla externa ingrepp i redaktionella beslut. Lagen förbjuder också myndigheter att utöva påtryckningar på journalister och redaktörer att avslöja sina källor.
Hur nöjda vi än är med våra toppositioner i demokrati- och pressfrihetsindexen, så måste vi värna demokratin varje dag. Inget är beständigt, vi har bara haft demokrati i Sverige 105 år och det är bara 14 procent av världens befolkning som lever i en fullvärdig demokrati.
Hur mycket värdesätter du att leva i en demokrati?
Hur mycket värdesätter du att det finns fri press som granskar makten?
Hur källkritisk är du?
Tre frågor som jag tycker alla bör reflektera över denna Pressfrihetens dag.