Självfallet betyder det mycket, inte minst för Sverige, att Trump med sin nationalistiska och isolationistiska inställning, blivit ledare för världens mäktigaste nation. Att Donald Trump dominerar i nästan vartenda svenskt medium visar också den betydelse USA har för Sverige och svenskarna.
För hundra år sedan sa man att ”varje svensk har en kusin i Amerika”. Sverige var ett av de tre europeiska länder där störst andel av befolkningen utvandrade till USA.
Sverige är ett av världens mest utrikeshandelsberoende länder. Den svenska exporten uppgår till nästan häften av vår BNP, att jämföra med USA:s exportandel på cirka 15 procent. Om Trumps politik leder till en internationellt minskad handel blir det illa för Sverige. Än värre är vårt säkerhetspolitiska beroende av USA. När Trump deklarerat att USA bara kommer att värna sina egna intressen sänder det farliga signaler.
Dock är det viktigt att komma ihåg att USA är långt mer än Vita huset. För den vanlige amerikanen är de politiska besluten i Washington mycket mindre betydelsefulla än det för en svensk familj är vilka beslut som fattas i riksdagen och Rosenbad.
Den offentliga andelen av BNP i USA är (om man undantar det militära) under 30 procent. Motsvarande siffra i Sverige är 50 procent. Dessutom bestämmer delstaterna mycket.
Jag var för några år sedan på besök i den lilla orten Dublin i New Hampshire. Dublin har 1500 invånare. Den enda lokala skatt man hade var fastighetsskatten, som gick till skolan. Det fanns två lokala polistjänster och invånarna fick en faktura varje halvår för att betala polisen. Folk förstod inte vad de skulle ha staten och delstaten till. Och så är det på många håll.
Harvardprofessorn Joseph Nye har skrivit flera viktiga böcker om ”soft power”, det vill säga att internationell makt inte bara handlar om tanks och missiler, utan att det finns en mjuk makt som i USA:s fall karaktäriseras av ”Hollywood och Harvard”.
Innebörden är att USA ju dominerar den internationella kulturen - genom filmer, TV-serier, musik och mycket annat. Det är någonting som Vita huset har mycket lite med att göra. Kulturen är privat. I till exempel New York finansieras kulturen bara till sex procent med offentliga medel.
En av USA:s styrkor är dess universitet. Av de olika universitetsrankningar som finns anses Shanghaiindex vara det främsta. Det visar att av de tio främsta universiteten i världen är åtta amerikanska. Av de hundra bästa är mer än hälften amerikanska.
Detta leder inte bara till alla amerikanska nobelpris, utan gör den akademiska världen i USA oerhört attraktiv. Och universiteten är inte statliga utan drivs av stiftelser, som företag eller av delstater.
Hotet är självfallet att det nu kommer att bli svårare att få visum för att arbeta, studera eller forska i USA. Det är trist för Sverige. Många svenskar har fått nya utblickar och viktiga nätverk just genom att arbeta eller studera i USA. Dock finns det lika starka skäl som förut att resa till eller studera i USA. Medierna må fyllas av Donald Trump men trots allt dominerar civilsamhället, långt bort från Vita huset.