En kollega hade klippt sig och färgat håret. Tyvärr tog det en vecka innan jag upptäckte det. Jag har förstått efteråt att det var på gränsen till kriminellt och jag är glad att hon fortfarande vill prata med mig.
Hemma bytte vi gardiner utan att jag ens la märke till det. Oförlåtligt!
Att upptäcka nyanser och detaljer är inte riktigt min grej. Jag har enklare för de stora penseldragen. Att se helheten.
Inom politik är det ett partis ideologi som pekar ut de stora riktlinjerna och målar dit partifärgen. Blått åt höger, rött åt vänster.
På nationell nivå kan det åtminstone i ytterkanterna vara lätt att se skillnad på partierna i Sverige. I mittenfåran är det ibland lite mer rörigt.
För väljarna ute i kommunerna kan det vara aningen mer förvirrat. Här har vi som har svårt med nyanser fullt upp med att hänga med. I Ödeshög sänker sossar skatten med moderater. I Boxholm håller Socialdemokraterna sig vid makten med hjälp av C och Kd.
För Mjölbyborna är det riktigt snurrigt. En salig blandning partier styr ihop. ”Handslag för Mjölby” består av S, L, C, Kd och Mp. En märklig kombination kan man tycka om det skett på nationell nivå. Tänk dig Ebba Busch och Amanda Lind stå och skaka tass kring en gemensam budget!
Men för någon vecka sedan förvandlades politiken i Mjölby till Lustiga huset när den förre vänsterledaren Franco Sincic till tonerna av ”Internationalen” bytte parti till Sverigedemokraterna. Franco säger att han läst Sd:s partiprogram och att han sympatiserar med "i stort sett allt".
– När det gäller skola, kriminalitet och ungdomssociala frågor har vi faktiskt talat samma språk, menar han.
Franco berättar att den svåraste väljaren att övertyga är hans egen dotter. Hon har tydligen på något vis uppfattat skillnaden mellan två partier i varsin ände av den politiska höger-vänster-skalan?
När jag frågar kommunpolitiker om politiska samarbeten brukar jag ofta få svar som ”lokalt är ideologi inte lika viktig” eller ”vi kämpar alla för kommunens bästa”. Slutsatsen är alltså att det inte spelar någon roll vilket parti jag röstar på i kommunalvalet eftersom det verkar som de vill samma sak.
Tur att det är två år kvar till valet. Inte bara för att det är rörigt för oss väljare att se skillnad mellan de lokala partierna. Enighet kanske är praktiskt och skapar viss stabilitet, men det gör också politiken ointressant. Särskilt för oss som har svårt med nyanser.