En 73-årig herre har envist kämpat emot anammandet av digitala tjänster i sin telefon. Men med hjälp av sin nyfunna hjärtevän har han fått lov att tänka om och nu accepterat att det var dags att skaffa sig mobilt bank-id.
Kontrasten med det 13-åriga födelsedagsbarnet som uppfattar tekniken som självklar och telefonen som en förlängning av sin egen hand får mig att reflektera över behovet av livslångt lärande. Och på vems villkor?
Förr kunde vi skaffa oss en yrkesutbildning och sedan stanna kvar på samma arbetsplats hela livet, men förändringstakten i dagens samhälle gör att vi kanske behöver byta karriär både en, två eller fler gånger. Även om vi inte byter karriär så är det en strid ström av nya system och rutiner som vi behöver lära oss för att hänga med.
Det som var nytt i går är gammalt och förlegat i dag. Och inte lär det behovet bli mindre framöver. Så länge vi har intresse av att lära oss något brukar det gå hyfsat enkelt, men när vi blir tvingade att behöva lära oss något tar det ibland emot.
Förstår man inte heller nyttan med det nya kan det bli ännu jobbigare. Men när man väl övervunnit den första motviljan så kan man ibland fundera över hur man kunde leva utan det.
Nuförtiden är det självklart att man ska betala sina fakturor över nätet och att scanna sina varor i snabbköpskassan. En del av dessa system är hyfsat självinstruerande, medan andra kan vara betydligt tuffare att tampas med.
Detta leder till en större polarisering i samhället – dom som omfamnar den nya tekniken och dom som hamnar utanför. Så länge man fortsätter att vara nyfiken så är det lättare att hänga med.
Eller som någon uttryckte det ”once you stop learning, you start dying”. Men alla har inte samma förutsättningar.
Vi får inte heller glömma bort säkerhetsriskerna som det nya digitala samhället medför. När folk gladeligen delar med sig av sina privata uppgifter till höger och vänster utan att tänka på vilka konsekvenser det kan få. Eller när ytterligare en storm drar in och elen slås ut och det digitala betalningssystemet inte längre fungerar.
Men med sunt bondförnuft så kommer man ändå hyfsat långt. Några kurser i sunt bondförnuft har jag dock inte sett till. Det får man förhoppningsvis lära sig i livets skola.
Yvonne Rosmark
Yvonne Rosmark är egenföretagare och nås på yvonne.rosmark@globalfootprint.se.