Visste du att jag är den mest intelligenta person som levt? Någonsin! Av alla människor genom historien är jag crème de la crème. Glöm Einstein, Marie Curie och Tesla. Ingen har haft högre iq. Jag är skapelsens krona och höjdpunkt.
Herregud! Nu har väl den där snubben från Boxholm blivit skvatt galen. Han har säkert drabbats av akut hybris och behöver tas in på behandling, tänker cirka 100 procent som läser detta.
Okej, innan någon ringer vården eller tar på mig tvångströja ska jag ska nyansera mig en aning. Det kanske inte är just jag som enskild person som är världens genom tiderna mest smarta person. Men däremot min generation.
Sedan iq-testerna utvecklades i början på 1900-talet har intelligensnivån stigit markant. Inte minst i Sverige. Fenomenet kallas Flynn-effekten, efter den nyzeeländske professorn James Flynn.
Nyttigare mat, längre utbildning, mer motion och en avancerad yrkes- och livsmiljö har gjort oss bättre på att lösa de uppgifter som mäts i ett iq-test.
Men plötsligt hände något. Människor födda i Skandinavien efter 1975 har successivt blivit mindre intelligenta. För varje år som går sjunker iq-nivån med cirka 0,2 poäng. På en generation blir det 6-7 poäng.
Vad beror då den sjunkande intelligensen på? Faktiskt kan inte ens professor Flynn peka ut någon exakt orsak.
Men låt mig leka hobbyprofessor för en stund. Jag tar hjälp av några nu bortgångna släktingar:
– En släkting kunde utan att blinka räkna ut alla möjliga multiplikationsuppgifter i huvudet.
– En annan släkting löste korsord lika snabbt som han skrev en inköpslista.
– Ytterligare en släkting kunde varenda telefonnummer till hela sin bekantskapskrets utan att kolla i telefonkatalogen.
Men, det där är inte intelligens tänker någon? Nej, men det är skills som hjälper oss att avlasta arbetsminnet. På så sätt blir vi mer snabbtänkta, kan hålla fler bollar i luften och kan lösa mer avancerade uppgifter.
Jag ska villigt erkänna att det tar mig en stund att räkna ut en tvåsiffrig multiplikation. Korsord utan Google går inte alls. Förutom 1177 och 112 kan jag knappt ett enda telefonnummer. Och varför skulle jag ens ägna min tid till att bli bättre på den här typen av kunskaper när min smartphone kan ge mig svar på någon sekund? Det är slöseri med tid.
Är då hoppet helt ute för mänskligheten? Kommer vi förvandlas till förslappade zombies med slajmhjärnor som irrar runt vind för våg på planetens yta med var sin telefon i handen? (Det finns de som hävdar att vi redan hamnat där.)
Som tur var har vi i grevens tid uppfunnit ett hjälpmedel som ska kompensera för mänsklighetens bristande intelligenstapp – AI. Från att vi tidigare sluppit lagra information behöver vi inte längre bearbeta informationen själva. Nu är vi inte långt borta från att hjärnan slipper nästa steg, att själv fatta beslut utifrån informationen.
Vad passar bättre än att fråga AI vad som kommer hända med mänskligheten i framtiden? Enligt chattroboten ChatGPT kommer vi människor inte ersättas än. Vi har tydligen en annan del som kallas EQ, som AI ännu inte lärt sig:
”Människor har förmågor som AI ännu inte kan replikera fullt ut, som kreativitet, empati och emotionell intelligens.”
Vi besitter tydligen förmågan att uppfatta, förstå och hantera känslor. En av dessa känslor är hopp. Så när mänsklighetens intelligens ebbat ut kan vi i alla fall leva på hoppet.