När det gäller teknisk utveckling framställs Teslas Elon Musk som en av de största samtida bildstormarna. Han hyllas för sitt djärva projekt Space X. Det är ett företag som planerar att göra en resa till Mars om en fem-tio år. Jag kan inte avgöra hur svårt det är att genomföra eller vilka chanser de har att lyckas, men som dröm känns en Marsresa inte helt originell. Efter att USA varit på månen, och det skedde ju redan 1969, så är Mars bara ett steg till. En ok, men kanske lite fantasilös uppföljare.
Något liknande gäller politiken. I Sverige framställs till exempel Daniel Suhonens projekt Katalys som ett radikalt alternativ. Några saker som de vill åstadkomma, om jag förstått rätt, är att bygga ut offentlig sektor och förbjuda vinstdrivande skolor. Som jag ser det kan man hitta goda argument för de förslagen, men en omstörtande samhällsvision är det knappast. Snarare vill de återskapa Sverige som det såg ut på 80-talet.
För att hitta några som verkligen trodde på teknik och jämlikhet kan man gå till 1800-talets Ryssland. Då uppstod en idétradition som kallas kosmisterna. Den mest kända kosmisten, Nikolaj Fjodorov, menade att den nya tekniken skulle människan göra odödlig. Men hans vision var större han så. För Fjodorov var det ett jämlikhetsproblem om bara de som lever nu blev odödliga. Det vore orättvist mot alla människor som levt tidigare. Sålunda måste alla som någonsin har levt återupplivas.
Den som menar att Musk och hans vänner i Silicon valley är teknikoptimister har inte hört talas om Fjodorov. Och inte ens dagens mest radikala jämlikhetsivrare tänker sig att deras reformer också ska omfatta de redan döda.
Fjodorov lyckades förstås aldrig genomföra sina idéer. Ändå fick de en konkret påverkan på rysk och sovjetisk rymdfart. Ett problem som kosmisterna såg var att om man lyckades återuppliva alla människor som någonsin levt på jorden så skulle de inte få plats rent fysiskt.
Lösningen blev att skicka ut dem i rymden. En kosmist, Konstantin Tsiolkovskij, började därför i slutet av 1800-talet att rita rymdraketer. Hans idéer kom senare att användas på riktigt och han kallas idag den ryska rymdfartens fader.
Å andra sidan kan den här typen av drömmar om att fullständigt omstörta samhället gå hand i hand med våld. Det är ingen slump att kosmisterna uppstår vid samma tid som den ryska revolutionen.
Så kanske är ändå drömmar på lite lagom nivå, som icke-vinstdrivande skolor och en Marsresa, att föredra.
David Isaksson är uppvuxen i Norrköping. Han bor numera i Linköping. Han nås på davidisak@gmail.com