Men det finns en del mystiska kunskaper som jag aldrig förstår mig på. Vad heter egentligen den svenska flaggan och har tårna mellan lilltån och stortån några namn?
Ett annat mysterium är att jag saknar ett litet fack i hjärnan där jag kan stoppa in namn på växter och djur. Min artkunskap sträcker sig till maskros och älg. Jag tror att jag känner till rådjur också, för jag råkade köra på ett exemplar för några år sedan.
Så snart träden fått löv och blommorna slagit ut uppenbaras mina brister. I Österskogens gröna djungel känner jag mig som en biologisk analfabet.
Eftersom jag är utbildad NO-lärare känns det extra jobbigt att inte känna igen toppig giftspindling, pestskråp och svalört när jag väl står i skogen.
Kanske kan min okunskap ha att göra med min uppväxt i betongförorten? Där begränsades växtligheten till de maskrosor som tvingade sig upp genom asfalten intill husgrunden. Eller beror den på att vi moderna människor utsätts för naturen så sällan att den del av hjärnan som ska lagra biologisk information har skrumpnat?
Jag minns när jag skulle gå ut i naturen med en klass i början av min lärarbana. ”Skogen” var en sån anpassad parkskog som finns intill de flesta bostadsområden. För att komma dit gick vi över en fotbollsplan. Ur ett dike mellan planen och träden reste sig plötsligt en älg. Den hade antagligen somnat i det långa gräset och vaknat när det skräniga gänget nioåringar närmade sig. Nu stod 25 elever och deras vettskrämda lärare öga mot öga med den gigantiska besten.
Med svajig röst började jag stamma fram något om att vi borde hålla oss lugna och backa från platsen. Men det var inget mina elever lyssnade på. Utan förvarning höjde en pojke i klassen armen och pekade i riktning mot älgen.
– Attaaaack! vrålade han högt som en general i ett krig.
Utom kontroll för den överraskade läraren gav sig eleverna iväg på jakt efter den stackars älgen.
Som tur var slutade det väl. Älgen kom undan och ingen elev kom till skada.
Kanske har den urbana människans distans till naturen gjort att vi tappat respekten för den? Och hur ska vi fullt ut förstå oss på klimatförändringarnas påverkan på toppig giftspindling och pestskråp om vi inte ens vet att de finns?
Nä, redan imorgon ska jag till bokhandeln och skaffa en flora och ta reda på hur svalört ser ut. Det känns viktigt för våra barns framtid på den här planeten.