Det började bra. Vi satt i det anrika kurhotellets trädgård, i en jacuzzi, med varsitt glas bubbel.
Jag hade precis läppjat på drycken när Gubben plötsligt tittade på klockan och utbrast: "Skit också. Vi ska vara på sparitual om två minuter. Svep bubblet!"
Småspringande med bubblet skvimpande anlände vi till sparitualen, fick en introduktion och varsin liten påse med instruktioner i nio punkter, en loofan (peelingborste) och en ansiktsmask i en guldfärgad tub.
Guiden förklarade att sparitualen, Kneipp-kuren, normalt tar två timmar, varpå Gubben suckade högljutt, jag skämdes och hon snabbt tillade "eller åtminstone en och en halv timme". Alltså 90–120 minuter.
Sebastian Kneipp (1821– 1897) var en pionjär inom hydroterapi. I kuren ingår vattenbehandling där man växelvis utsätter kroppen för värme och kyla, vilket ska hjälpa vid psykiska, kardiovaskulära och metaboliska problem, kronisk trötthet, stress, sömnstörningar, restless legs, diabetes typ två, fetma och högt blodtryck.
Immunförsvaret stärks, blodcirkulationen ökar och du blir pånyttfödd.
Det tvivlar jag inte på – absolut inte – men då bör man inte vara i sällskap med Gubben.
Det ballade ur redan vid punkt två: "Peela hela kroppen med din loofan. Börja nedifrån och massera cirkulära rörelser upp mot hjärtat".
Jag bad Gubben peela min rygg och axlar. Efteråt hade jag en konstig hinna på huden och såg hur han i papperskorgen slängt något guldfärgat. Den fina ansiktsmasken! Finalen!
– Men va fan! Tog du din ansiktsmasken på min RYGG? Finns det inget kvar i tuben nu?
– Nej, jag peelade benen med resten. Vem kan läsa det finstilta i den här jäkla Lützendimman?
Vi fortsatte ritualschemat. Torrbastu, kylning med isbitar, fotbegjutning, ångbastu.
Gubben klagade som om han vore tortyrutsatt. Det var för varmt, för kallt, för trångt, för långsamt, för mycket ånga. Puls och blodtryck steg för varje minut. Det var som att vila i ett bollhav med 20 sockerstinna 3-åringar.
Jag gav upp, vi lämnade badlokalen och jag tittade på klockan. Vår sparitual hade pågått i exakt 23 minuter, mot förväntade 120. Kostnad: 495 kronor x 2 = 990 riksdaler.
Alltså 43 kronor per minut för att ömsom svettas, ömsom frysa, till en kuliss av konstant gnäll. Pool, ljusterapi, ansiktsmask och handterapi hanns inte med. Den lilla guldtuben med ansiktsmask ska sparas som en påminnelse: Ska jag någonsin på spa igen, så inte blir det med Gubben.