Efter drygt ett år som nybliven lärare hade jag blivit förkyld och fått feber. Det blev ofrivilligt horisontalläge hemma ett par dagar. Det var första gången jag lämnade min klass i sticket och det kändes ångestladdat.
Framför mig såg jag bilden av en stackars vikarie som slet sitt hår i frustration medan eleverna kastade kletiga tuggummin och nyvässade pennor på varandra. Mobbning och trakasserier flödade fritt. Kön till skolsysters plåsterlåda ringlade lång. Ingen kom längre ihåg fyrans gångertabell. Och Storbritannien stavades Storbrittanien. Troligtvis ringde föräldrarna till rektorn och klagade. De undrade säkert om jag inte var tillbaka snart så ordningen kunde vara återställd.
Jag minns att det var med en klump i magen jag återvände till jobbet efter tre dagars sjukskrivning. Skulle jag känna igen klassrummet eller skulle det se ut som en krigszon?
Ute på skolgården träffade jag klassens ljus, Rasmus. En perfekt elev att fråga hur de senaste dagarna i klassen varit.
– Har allt varit bra när jag var borta? undrade jag ängsligt.
Rasmus tittade förvånat på mig.
– Har du varit borta? svarade han.
Det var då jag upptäckte en av livets hårda sanningar – alla är utbytbara!
Nyligen läste jag i en rapport att de som gör snälla saker och är generösa mot andra människor är lyckligare än genomsnittet. I vårt samhälle finns det mängder med människor att bry sig om och investera tid och omsorg i – gamla, sjuka, barn, grannar eller ensamma. Dessutom blir man lycklig på köpet.
Den bästa investering jag gjort är att vara föräldraledig. De banden man knyter med sina barn när man sitter på golvet och sorterar lego en vanlig fredag i november har man med sig resten av livet.
(Har du precis fått en liten unge så kan jag starkt rekommendera att använda ALLA dina föräldradagar. Det är inget du kommer ångra.)
Företaget kan gå i konkurs. Du kan bli arbetslös. Huset kan brinna upp och du får bo på gatan. Din partner hittar någon ny, yngre och snyggare. Aktiefonderna blir värdelösa. Du förpassas till avbytarbänken i korplaget. Och värst av allt, mobiltelefonen blir så gammal att du inte längre kan uppdatera den med det senaste operativsystemet.
Det är då en av livets fina sanningar kommer till sin rätt. För de människor som du verkligen betyder något för är du inte utbytbar. Som förälder, vän och medmänniska är du inte utbytbar.
Det finns bara en som är som du. Glöm inte det!