Det är lite mer än ett år sedan jag skrev om BMW-mannen. Men nu är det dags för en comeback. Och det är ingen storstilad sådan.
För i torsdags mötte jag honom igen på väg 32 mellan Boxholm och Mjölby.
Klockan var strax efter sju på morgonen. I bilradion spelades julmusik – Wham, Carola, Bing Crosby och Mariah Carey. Snömodd på vägen och dimma i luften.
Jag är på väg in i en lång vänsterkurva då jag upptäcker att jag istället för att möta ett par strålkastare, möter två par. Trots dålig sikt och uselt väglag har en förare i en svart BMW fått för sig att köra om två bilar i rad. Det är uppenbart för mig att han inte kommer hinna köra om båda innan han möter min röda Skoda. Resultatet blir en kraftig inbromsning på en hal vägbana.
Istället för den här krönikan hade det kunnat resultera i en dödsannons.
Till en artikel jag arbetade med för några veckor sedan gick jag igenom en stor mängd domar. Då råkade jag snubbla över något intressant. Det är tydligen inte helt ovanligt att återfallsförbrytare i trafiken överklagar sina domar. Det är i stort sett bara män i medelåldern som gör det och det är aldrig deras fel att de åkt fast. De skyller på allt från att polisen stod på fel plats till felkalibrerade fartkameror. Istället för att skämmas för att man kört 50 kilometer i timmen på en 30-sträcka vid en förskola så skyller man på systemet.
Visste du att i var 500:e bil som du möter sitter det ett rattfyllo? Och att många av dessa oansvariga kriminella åker omkring dagtid med alkohol eller droger i kroppen? Även en del av dessa har mage att överklaga när de har ertappats med att köra påverkade. ”Spriten drack jag efter att polisen stoppat mig”, läste jag i en dom.
Jag blir kallsvettig bara av att tänka på vad som kan hända när mina barn cyklar iväg till sina kompisar en vanlig vardag efter skolan.
Att dessa trafikegoister använder rättsväsendet till att överklaga är ju ironiskt då lagarna har kommit till för att skydda andra medtrafikanter från just såna som dem.
När jag några minuter senare svängde av 32:an och körde in mot centrala Mjölby hamnade jag i en lång bilkö efter en EPA-traktor. Lugnt, tryggt och stillsamt. Kanske vore det bättre om vissa vuxna körde EPA istället? Det gamla uttrycket ”Bättre sent än aldrig” kom till mig medan jag trummade på ratten till tonerna av ”Mer jul” med Adolfsson & Falk.