Bara ett av sju skolbarn är tillräckligt fysiskt aktiva. Sorgligt men sant.
Folkhälsomyndighetens rapport "Skolbarns hälsovanor 2017/18", som presenterades i veckan, var till stor del en dyster läsning.
Vi blir ett allt mer stillasittande folk och skolbarnen är tyvärr inga undantag.
Vem bär ansvaret för detta fatala misslyckande?
Samhället, som har för få idrottstimmar i skolan, eller vi föräldrar, som aktiverar våra barn för sällan på fritiden?
Båda. Ansvaret är definitivt delat.
LÄS MER:De flesta skolelever rör på sig för lite
Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar minst en timmes fysisk aktivitet om dagen. Dit når alltså bara var sjunde skolbarn enligt den här rapporten.
Det sorgligaste av allt:
– Vi har sett att barn i familjer med högre socioekonomisk status tränar oftare än barn vars familjer har en lägre socioekonomisk status, sa Maria Corell, projektledare på Folkhälsomyndigheten, när hon presenterade rapporten.
Vi har sett samma utveckling hela 2000-talet, hur vi blivit mer stillasittande och hur fysisk aktivitet blivit en klassfråga – i alla åldrar.
Den lättaste gruppen att påverka i rätt riktning är skolbarnen, både för samhället och för oss föräldrar.
Samhället kan tillföra mer idrott och hälsa i timplanen och vi föräldrar kan bli bättre på att aktivera våra barn.
Då är det betydligt svårare att nå de vuxna som inte är tillräckligt fysiskt aktiva.
Från och med i höst tillförs 100 idrottstimmar i grundskolans läsårstimplan. 80 timmar till högstadiet och 20 timmar till mellanstadiet. Bra så, det är en början, men mer krävs om alla barn, och inte bara de som har engagerade föräldrar med god ekonomi, ska få den fysiska aktivitet som WHO rekommenderar.
Inte bara hälsan vinner på mer fysisk aktivitet, flera studier har också visat att det ger bättre skolresultat. Det borde därför vara självklart för alla i beslutande ställning att införa en timmes fysisk aktivitet per dag i hela grundskolan.
Kosta vad det kosta vill, stuva om ytterligare i timplanen, eller varför inte utöka den – gör det som krävs för att ge alla barn en aktiv start på livet.
Det vi inte investerar i hälsa som unga får vi investera i ohälsa som gamla.
Frågan är så mycket större än bara välmående, det är en gigantisk samhällsekonomisk fråga där de redan ekonomiskt pressade landstingen ser allt högre kostnader på grund av att vi medborgare inte tar hand om oss.
Vem bär ansvaret för de ökade kostnaderna?
De som rör på sig för lite? De som röker för mycket? De som dricker för mycket alkohol? De som äter för dåligt?
2015 pekade Inna Feldman, hälsoekonom på Uppsala universitet, på att samhällets kostnader för ohälsosamma matvanor och kraftig övervikt var 172 miljarder kronor per år. Där räknade hon då in kostnaderna hos framför allt landsting, kommun, försäkringskassa och arbetsgivare.
Så nog har samhället mycket att tjäna på att slå an en aktiv, hälsosam livsstil redan i skolåldern.
Vi föräldrar har ett stort ansvar för barnens fritid.
Många av oss har nog mer än en gång tyckt att det skönaste är att barnen sitter lugnt och stilla framför en skärm – för att sedan, vid något annat tillfälle, klaga på att de sitter för mycket framför skärm.
Vi vuxna behöver ta kommandot över våra barns aktiviteter. Kanske aktivera oss tillsammans med dem? Kanske kan det till och med bli kul?
Det kan bli en jobbig strid, jag vet, men ska vi se oss som samhällsmedborgare, där vi alla tar ansvar för ett fungerande samhälle, så känns det som ett rimligt krav på oss att vi aktiverar våra barn.
Själv tänker jag tvinga ut mina barn i skogen i helgen.