Johnny Ludvigsson är överens med mig om att känslor inte ska styra rättssystemet. Jag är överens med Johnny Ludvigsson om att vi ska ha en fri debatt.
Helst också ärlig.
I sitt svar på min kommentar den 6 september utelämnar Ludvigsson det väsentliga i mitt inlägg, nämligen att domstolarna utifrån vad de såg och hörde i rättssalen dömde rimligt. Däremot är den av åklagaren ledda förundersökningen, alltså underlaget till rättegången, hårt kritiserad då den inte bara förtiger saker som talar emot Quicks skuld, utan till och med konstruerar bevis mot honom.
Göran Lambertz var 2006 vår justitiekansler och skulle som samhällets representant granska rättegångarna mot Quick.
Där bedömdes domarna som väl underbyggda på grund av det som presenterats vid rättegångarna.
Tyvärr uttalade han sig även om positivt om förundersökningarna utan att han, som han själv senare erkänt, hade satt sig in i dessa.
Balans är bra, men betyder också att man noga kritiserar sina egna åsikter, och när man inser att de förefaller osannolika, erkänner detta. Åtminstone för sig själv.