Widar Andersson har sedan länge i sina krönikor argumenterat för det korkade i att begränsa vinster i välfärden. Kanske inte helt överraskande då han tidigare varit ordförande för Friskolornas riksförbund samt haft konsultarvode från den dominerade skolkoncernen i Sverige, Academedia.
Som socialdemokrat tror jag Widar Andersson befinner sig i minoritetsposition inom partiet. Många undersökningar visar på att en majoritet av svenska folket är irriterade på att skattepengar går till stora vinster för bland annat Academedia. Den som är intresserad kan läsa senaste rapporten från LO ”Skolindustrin, mångfald blev enfald ”. Intressant i rapporten är följande: ”Hur många lärare kan sägas ha försvunnit på grund av vinstdriften? För att Academedia ska uppnå samma lärartäthet som kommunala skolor måste koncernen anställa fler än 900 nya lärare. Man kan också formulera det så här: jakten på vinst har eliminerat 900 lärartjänster inom Academedia. Beräknat på snittlönen för en grundskollärare 2016 (31 025 kronor per månad), skulle det kosta 450 miljoner kronor att anställa 900 lärare. Academedias rörelseresultat 2016 var 540 miljoner, vilket alltså hade räckt gott och väl.”
Det är ingen överraskning att vinstdrivande företag främst ser till vinstintresset. För att åter hänvisa till en Nobelpristagare. Bengt Holmström, pristagare i ekonomi 2016, ”För privata intressen att göra vinst kan dra åt ett annat håll än verksamhetens syfte”. Det vill säga att ge våra ungdomar en bra start i livet genom duktiga lärare i skolan kommer i andra hand då vinstintresset får styra.
Christer Larsson
Svar:
Som Christer Larsson påpekar i sin insändare så har jag gedigna erfarenheter av skolor och skolpolitik. Utöver de uppdrag som Christer Larsson har vänligheten att nämna så har jag tjänstgjort som riksdagsledamot och haft uppdrag på statsrådsberedningen och i socialdepartementet och jag har även varit kommunalpolitiskt aktiv.
Man skulle kort sagt kunna säga att jag vet vad jag talar om. Vilket tyvärr inte är ett utmärkande drag hos många som deltar i den viktiga debatten om hur svensk ungdomsutbildning ska få bättre kvalitet och resultat.
Att gå fram med förslag som skulle innebära att de – enligt Skolinspektionen – klart bästa utbildningsföretagen skulle behöva läggas ner är definitivt inte något som kan rekommenderas.
Christer Larsson tycks – likt LO – vara fixerad vid vinst. Själv är jag – om något – fixerad vid kunskap när det kommer till skolan.
Widar Andersson