Var tredje läkare i Sverige är född i utlandet och utan dem skulle vården haverera, kunde vi läsa i Corren den 5 januari.
Alliansen har under sina åtta år lovat att öka tillgängligheten i vården. Men resultatet visar tvärtom att antalet vårdplatser per invånare minskat, och vi har inte bara brist på läkare utan i ännu högre grad brist på sjuksköterskor och redan i början på 90-talet försvann en stor del av våra läkarsekreterare, som senare aldrig ersatts trots att många administrativa arbeten bara ökat.
Hur kan Alliansen vara stolta över vad de åstadkommit under de senaste åtta åren?
Om inte hälso- och sjukvården organiseras bättre och ett antal reformer genomförs riskerar vi att sakna cirka 4 000 läkare år 2015 enligt Läkarförbundet.
I dag utbildas det för få läkare och man vänder sig till bemanningsföretagen för att tillfälligt få stafettläkare, som stannar några veckor och kostar dubbelt så mycket som de egna och inte har någon kännedom om patienterna. Det finns kritiker som påstår att detta ständiga penningsug från läkarna på extrainkomster under ledig tid bidragit till utvecklingen
Det utexamineras ungefär 1 000 läkare varje år, och ökningstakten har varit alldeles för liten med tanke på en allt äldre befolkning. Det är inte svårt att utbilda fler läkare med tanke på alla intresserade och kvalificerade studenter som söker sig till utbildningen.
Skall Sverige fylla sina läkarvakanser med utländska läkare och därmed dränera fattigare länder på deras?