Hur påverkas landsbygdsutveckling, lokala taxiföretag, kommuninvånare och brukare av kommun- och landstingspolitikers beslut att via Östgötatrafiken upphandla bland annat sjukresor och färdtjänst?
Med anledning av Correns artikel 26/2, ”Svidande kritik mot taxibolag”, ställer jag som invånare i Åtvidabergs kommun och brukare av sjukresor och färdtjänst inom och utom kommunens gränser följande frågor:
Värnar politiker i kommun och landsting om lokala taxiföretag vid upphandling av ovan nämnda resor? Hur länge kommer lokala taxiföretag att överleva med bibehållen service? Vad har hänt med de lokala taxiföretag som förlorade anbudsförfarandet? Förmodligen var deras anbud något högre men kanske mer realistiska?
Hur värnar politiker och tjänstemän om brukarnas säkerhet? Vilka kravspecifikationer ställs bland annat på trafiksäkerhet, fordonens standard och utrustning? Hur ser taxichaufförernas arbetssituation ut? Är en lägsta rimlig fordonsstandard trasiga och nedsuttna bilsäten?
Utvärderar kommun och landsting hur upphandlade tjänster fungerar? Kommer vi brukare att bli tillfrågade om våra erfarenheter?
Ett exempel på ett lokalt ur brukarsynpunkt mycket välfungerande taxiföretag är Åtvidabergs Taxi. All personal är vänlig, omtänksam och professionell. Taxibilarna är trafiksäkra och har hög standard. Chaufförerna kör säkert och följer gällande trafikföreskrifter.
Har politiker och tjänstemän gjort någon konsekvensanalys och utrett vad det innebär för Åtvidabergs kommuninvånare och kommun- och landsbygdsutveckling att ha respektive inte ha något lokalt taxiföretag med god service?
Vi är många som berörs genom skolskjutsar, sjukresor, färdtjänst, företag, vanliga taxiresor samt arbetstillfällen inom kommunen.