Det nedslående resultatet av svenska elevers bristande läsförståelse pekar på ojämlikhet mellan skolor. En växande grupp människor som inte fattar vad de läser borde vara en huvudfråga för en ny regering.
Läsförståelsen var hög i Sverige en bit in på 70-talet. Svenska tioåringar var bäst i världen på att fatta de läste. I dag lämnar var tredje elev grundskolan utan att förstå vad de läser. Klyftan växer mellan dem som äger sitt språk och de som inte gör det.
Skillnaden i läsförståelse blir inte mindre av det fria skolvalet. Duktiga elever samlas på vissa skolor och svagpresterande på andra. De borde givitvis blandas med varandra. Motiverade elever inspirerar omotiverade klasskamrater.
Oroväckande många elever når inte upp till Skolverkets basnivå. Den läsnivå som krävs för kunna tillgodogöra sig andra kunskaper. Läsförståelsen är avgörande för att klara all annan undervisning. Vem kan lösa ett matteproblem som inte ens förstår frågan?
Den bristande läsförståelsen är ett växande samhällsproblem, som motverkar barns yttrandefrihet och demokratiska utveckling. Därför måste både föräldrar och skola gemensamt ta ansvar för sina barns läsutveckling. Högläsning när barnen är små väcker läsintresset. Högläsningen är viktigare än att lära sig bokstäver. I dag läser 35 procent av föräldrarna för sina barn. För tio år sen läste 70 procent för barnen.
Ojämlikheten mellan skolor växer med det fria skolvalet. Ojämlikhet betyder segregation, som får många elever att lämna skolan utan läsförståelse och fullständiga betyg.