Svar på ”Elöverkänslighet saknar stöd”, Håkan Walfridsson, 31/1.
Du skriver att mitt inlägg är ”kryddat med ren pseudovetenskap”. Vad baserar du det på? Vilka är dina källor? Inte är det Europarådet som i sin resolution 1815 uppmanar EU:s medlemsländer att ”ägna särskild uppmärksamhet åt elöverkänsliga människor som lider av ett syndrom som medför överkänslighet mot elektromagnetiska fält och införa särskilda åtgärder för att skydda dem”.
Beträffande statsbidraget till Elöverkänsligas riksförbund med cirka 3 000 medlemmar har Socialstyrelsen klart uttryckt att förbundet uppfyller kriterierna och det har alltså ingenting med diagnos att göra.
Vi vill inte föra denna diskussion på den låga nivå som först ledarskribenten på Corren 22/1 och nu Håkan Walfridsson gjort. Vi vill i stället bygga resonemanget på forskningsrön som förklarar sammanhangen kring elöverkänslighet på ett vetenskapligt sätt kombinerat med egna erfarenheter. Då är det lättare att få samsyn om detta. För mer information om elöverkänslighet, se till exempel Martin Pall, Gunilla Ladberg, Strålskyddsstiftelsen och eloverkanslig.org.
Vi kan inte förstå varför inte samhället hjälper i stället för stjälper denna, i Sverige och i övriga världen, hårt drabbade grupp. Detta gäller inte minst massmedia!