Är pension uppskjuten lön? Ja och nej.
Den allmänna pensionen är det inte eftersom hela vänstersidan och en vilsegången folkpartist en gång i världen röstade igenom ATP-systemet i riksdagen. Den bygger helt på att nuvarande förvärvsarbetande betalar pensionen för nuvarande pensionärer. Och det finns inga som helst garantier för att det som den anställde betalar in (inkl tillhörig del av arbetsgivaravgiften) kommer att gå till den enskilde anställdes framtida pension, inte heller i vilken utsträckning så kommer att ske.
ATP-systemet är förresten ett gigantiskt kedjespel, något som i andra sammanhang är förbjudet i vårt land! Och det är inte borta även om det i dag både kallas något annat och beräknas på något annorlunda sätt, utan utgör fortfarande huvuddelen av den allmänna pensionen.
Garantipensionen har ju inte med lön att göra överhuvudtaget – även den som aldrig uppburit någon lön får ju garantipensionen.
Återstår då de olika avtalsbundna pensionerna som ITP med flera, där man med rätta kan tala om uppskjuten lön.
Även det moderna inslaget premiepension får väl sägas vara uppskjuten lön, liksom pension från egenbetalda pensionsförsäkringar.
Sedan finns det ju ett inslag som hittills inte berörts – löneskatten. Förutom den skatt som en löntagare själv betalar på sin inkomst betalar arbetsgivaren en ren löneskatt (kallad allmän löneavgift) på 9,88 procent av den utbetalda lönen. Något sådant betalas ju inte på pensionsutbetalningarna.
Om man i betraktelsen av frågan om beskattning av lön kontra pension tar hänsyn till löneskatten så betalas det ju in betydligt mer pengar på en månadslön även jämfört med en lika stor pension.
Sedan har jag väldigt svårt att tänka mig att det finns någon gemensam uppfattning om vad som är en ”rättvis” skatt. Det räcker ju med att följa debatten så kan man konstatera att det till stor del handlar om att ”jag själv” betalar för mycket skatt och alla andra för lite.
Debatten borde kanske hellre handla om vad våra skatter skall finansiera, effektiviteten i den offentliga verksamheten och det mest ändamålsenliga sättet att ta ut den nödvändiga skatten utan att samhällets funktion skadas för mycket.
Likaväl som skatt på till exempel drivmedel, tobak och alkohol minskar konsumtionen av dessa varor så minskar skatter på arbete intresset för att arbeta – den som inbillar sig något annat har problem med sitt logiska tänkande. Och utan arbete lär det inte bli några pengar till pensioner överhuvudtaget.