Alla bevittnar vi i dag en byggboom utan dess like i Linköping och det finns säkert anledning till detta.
Medger också att nya byggprojekt planeras på områden där park- och strövområden ej är möjligt, och det är bra.
Dock har jag den bestämda uppfattningen att all typ av bostadsexploatering i exklusiva områden i vår innerstad och dess närhet borde beaktas med stor aktsamhet.
Vad är det som säger att vårt politiska styre har mandat att besluta för Linköpings framtida utseende vad gäller parker, strövområden etcetera. Dessa beslut kommer att cementera områden, omöjligt att rekonstruera till andra generationers kommande önskemål.
Varför inte låta kommande generationer få chansen att påverka Linköpings exploatering, ge dem en grön arvsgåva, att kunna förvalta en gåva vi gett dem att själva påverka Linköpings gröna trivselfaktor, jag tror att ni politiker skulle kunna få hedersmedaljer för detta.
Vad jag menar är att man vid betraktande av varje potentiell grönyta som är föremål för bostadsbyggande, måste väga detta mot att ge ytan för kommande generationers beslut, man lägger marken i "träda" och behåller det gröna området.
Linköping blir inte mindre, att dimensionera de gröna ytorna till dagens befolkningsantal är orimligt, vi kommer få ett Linköping där många fler samtidigt vill njuta av stadens gröna innerstad.
Har givetvis den stundande byggnationen på Folkungavallen i åtanke och som ett bra exempel.
Helt krasst skulle man kunna minimera alternativt utesluta byggnationen där, förena Trädgårdsföreningen med Tinnerbäcksområdet med ett stort rekreationsområde, typ Folkungavallen. Det kommer att behövas om vi pratar om Linköping år 2100, och där alla skulle vara mycket tacksamma för vad som beslutades 2017.
Thomas Carlsson