Daglig rörelse i ung ålder ger mångsidiga vinster för både individen och samhället. Rörelse är den centrala delen i kursplanen för Idrott och hälsa i både grund- och gymnasieskolan i Sverige. Trots detta är det allt fler ungdomar som inte rör på sig varken i skolan, det vill säga under idrottslektionerna, eller på sin fritid. Dagens generation drabbas hårt av den oerhört snabba tekniska utvecklingen. Ungdomar, alltså samhällets framtida arbetskraft, blir allt mer passiva.
Rörelse är lika viktigt för en individs välbefinnande som exempelvis sömn, kost och kärlek. För att en person ska vara i balans med sig själv och sin omgivning och leva i ett harmoniskt tempo krävs daglig dos av rörelse. Detta är vetenskapligt bevisat med tusentals studier både i Sverige och utomlands.
Var lär sig ungdomar om vikten av rörelse? I skolan.
Var får ungdomar sina första rörelsevanor och sitt första idrottsintresse för specifika idrottsgrenar? I skolan.
Var lär sig ungdomar snabbast och lättast att samarbeta inom gruppen och se sig själva som en del av en grupp? På idrottslektionerna i grund- och gymnasieskolan, naturligtvis.
Varför är fortfarande Idrott och hälsa ett sekundärt ämne i svensk skola?
Varför har alla andra Europas länder skolsystem med tre eller fyra timmar Idrott och hälsa per vecka, men inte Sverige?
Varför ser man inte och godtar inte forskning som konstant trycker på att mer fysiskt aktiva elever presterar bättre i samtliga ämnen i skolan?
Ett lands framtid bygger på människoresurser. Ett land som har människor kan drivas framåt och utvecklas på många olika sätt. Detta förutsätter att nationen är frisk. En individ är frisk om hen tar hand om sig själv. Att ta hand om sig själv innebär att bland annat att ta sig tid till rörelse. Om rörelse, som är ett av människans grundläggande behov, lär man sig om skolan och inom familjen.
Låt oss utbilda kommande generationer i skolan och låta ungdomar förstå hur viktigt det är att röra på sig.
Ge oss mer idrottstimmar i skolan!
Dragan Zivic
idrottslärare, Nya Rydsskolan