Vreta klosters församling har beslutat att för sitt vaktmästeri uppföra en förrådsbyggnad/maskinhall alldeles intill ruinen av Vretas medeltida kloster. Det var Sveriges första kloster grundat för mer än 900 år sedan, beläget i anslutning till den väl så gamla kyrkan som fortfarande är i bruk. Kyrkan med närområde, kyrkbyn med en tusenårig historia, har Östergötlands museum benämnt som ”det i särklass bäst bevarade sockencentrum i länet” med en miljö som ”har ett mycket högt kulturhistoriskt värde och skulle kunna bli föremål för utredning om byggnadsminnesförklaring ”. (Utredning för närvarande aktuell hos länsstyrelsen.) Vid sidan om ruinen har området idag välbevarade byggnader från de flesta århundraden från och med 1100-talet och de berättar en rik historia. Av Riksantikvarieämbetet har Vreta klosters kyrkomiljö förklarats vara ett område med kulturvärde av riksintresse och ska enligt lag skyddas mot åtgärder som kan skada kulturmiljön.
Mitt i denna värdefulla miljö ska nu inom kort, för bland annat fordonstillbehör/arbetsredskap, uppföras en byggnad 7 x 20 meter, alltså ingen behändig liten sak som diskret kan smygas in eller som man når obemärkt. Att vaktmästeriet behöver ett förråd ifrågasätts inte, men det är häpnadsväckande att såväl församlingen som länsstyrelsen tillåter att en stor byggnad, tillika av den arten, uppförs i kyrkbyns hjärta, just inpå den exklusiva, fridfulla och välbesökta klosterruinen. Av båda dessa aktörer hade man i stället förväntat sig en lösning som visade på medvetenhet om historien och respekt för den unika kulturmiljön.
Då Vreta klosters kyrka, klosterruin och övriga kyrkby är av betydligt vidare intresse än bara för byns invånare, är det önskvärt att företrädare för både församling och länsstyrelse förklarar sig i Östgöta Correspondenten och berättar varför man planerar denna byggnad intill ruinen. Informera också gärna om byggnadens höjd och även om tilltänkt entré och tillfartsväg; den har stor betydelse eftersom inga fordon kör osynligt och ljudlöst.
Birgitta Alinder