Den senaste tiden har funnits insändare i Corren där tre FP-politiker (Broman, Bystedt och Gabrielsson) talar om hur bra och billig äldreomsorgen är Linköping. De vill införa möjlighet för äldre att kräva ersättning om utförare inte sköter sig. Ska det behövas när allt är så bra? Motsägelsefullt! Nya kontrollfunktioner?
Signaturen ”27 juli” beskriver en verklighet som inte stämmer med folkpartisternas glättade bild.
Tre S-politiker (Micko, Lindh och Edlund) skriver att det inte ska sparas mer på äldrevården och att kommunens utförarandel ska öka. (Nu är ju ca 80 procent privat.) Bemanningen ska ökas. Alltså mer pengar in i systemet. Därmed mer att tjäna för privata aktörer. För, som Henrik Hall så rätt skriver i Correns ledare 12 augusti, där det finns pengar är det någon som vill åt dem. Han menar körskolor men det gäller ju generellt.
Men det handlar om människor. Medborgare som gjort sitt och förtjänar aktning och värme.
Jag är själv i den ålder där jag när som helst kan behöva hjälp av vården och omsorgen.
Folkpartisterna menar att privata aktörer är bättre på produktion av varor och tjänster.
Jag vill inte vara ”råvara” i den produktionen. Upphandlad. Ett förnedrande system. Oetiskt. Socialdemokraterna säger att den som inte vill bli upphandlad ska slippa. Till hälften etiskt? Eller!
I andra sammanhang där människor blir utsatta för kränkningar, som oftast innebär att någon tjänar pengar på andras olycka, så fördöms det. Men inte när det gäller äldre.
Det är dags att tänka nytt! Börja om från början! Med verksamheten i vår gemensamma regi. Vård och omsorg samordnad. För effektivitet, som inte betyder att personalen ska springa fortare, utan arbeta smartare. Logistik. Privata vinstpengar ger ekonomiskt utrymme för hundratals nya tjänster i vården.
Sluta tala om ideologier. Vilket parti har kraften att förändra så att etik och människovärde får vara ledstjärna?