Frågan om vinster i så kallade välfärdsföretag är högaktuell. Idén om vinstbegränsning hade från början kunnat bli riksdagsbeslut, men det var innan Sverigedemokraterna bytte sida. Nu verkar det inte bli något av, och det är nog lika bra det. Möjligheterna att plocka ut pengar ur företagen, även med vinstbegränsning finns, och är säkert välutvecklade. En enorm kontrollfunktion skulle krävas för att täppa till detta.
Den så kallade välfärdssektorn är mångfacetterad. Skolor och vårdcentraler är exempel där vi, förhoppningsvis är förmögna att välja själva. Den privata eller den i vår egen regi. Valet är vårt eget. Huruvida vårt val är bra för helheten tål att tänka på.
När vi kommer till äldrevården är det annorlunda. Jag är själv där, att på ett ögonblick kan jag vara i behov av hjälp, på ett boende. Troligtvis kan jag inte själv ta beslut, och även om jag skulle kunna välja så får jag nog vara tacksam för vad som finns i den stunden. Tillgången på boende kommer att vara begränsad, lång tid framåt. Valfrihet förutsätter ett överskott. Det får vi nog vänta på.
Det finns kommuner som sköter om sina äldre medborgare i egen regi, etiskt och värdigt, men ändå kostnadseffektivt. Men i Linköping ska jag upphandlas och vara ett objekt, så billigt som möjligt, men ändå lönsamt. Vilka har skapat detta system?
De privata företagen mår bra. Det tror jag det, för det kan knappast finnas en så riskfri företagsamhet som äldrevården. Mycket, mycket små investeringar. Lägga ett anbud, något lägre än man tror att kommunens egen utförare, Leanlink och eventuell annan konkurrent gör. Vinna anbudsgivningen. Sitta lugnt i fem–sju år. Fila på kostnader, i första hand personaldito, utan att det direkt märks utåt. Tjäna pengar.
Om man i nästa upphandling missar anbudet så har man runt ett år på sig att avveckla, som i allmänhet innebär att flertalet anställda går över till ny anbudsvinnare, som dessutom kanske tar över sängarna. Riskfritt! Dabbar man sig för mycket tar kommunen över. Företagsamhet ”light”.
Jämför med ett företag som investerar hårt, eller en rörmokare som startar eget. De behöver vinster i sina företag, och är värda respekt. De sätter mycket på spel.
Ett enkelt råd till politiska partier i Linköping. Se till att ni har kunniga människor på era vallistor i höst. Personer med kompetens, som kan och vill ta över och driva äldrevården, i vår gemensamma regi, utan privata vinstintressen. Utveckla arbetsmodell som ger kostnadseffektiv verksamhet. Det kan bli både bättre och billigare, men framför allt utan förnedrande upphandling/auktion på utslitna medborgare.
Håkan Askbom