Så har då sex partier med V i släptåg beslutat om en uppgörelse för att utestänga SD från riksdagsinflytande. Först vill jag förklara att jag har inget emot våra invandrare, utan tycker att vi skall bemöta och behandla dem på bästa sätt. De flesta av dem är mycket bra människor och kan i vissa sammanhang till och med vara ett föredöme för oss.
Det jag vänder mig mot är att uppgörelsen är djupt orättfärdig och odemokratisk. Den är av öststatsmodell. Det förhållandet har bekräftats av flera tunga politiker, både nu och tidigare aktiva, som framfört denna åsikt och är kritiska till uppgörelsen.
Tillsammans med SD:s cirka 800 000 väljare och småpartiers är det närmare en miljon av våra väljare som blockeras i riksdagsarbetet. Det är inte hållbart i längden.
Historien upprepar sig. Under 70- och 80-talen utestängdes KD, som då hette KDS, från medverkan i riksdagsarbetet ett antal år genom att de etablerade partierna av maktbegär inrättade 4-procentsspärren. Ironiskt nog så medverkar nu KD av samma skäl till att 13 procent av väljarna inte får möjlighet till påverkan i rikspolitiken. Högst odemokratiskt.
Vilka får då betala priset? Jo, de svagaste grupperna som vanligt naturligtvis. Våra fattigpensionärer som tillsammans med övriga pensionärer får vidkännas högre kostnader och högre skatt på pension än på löntagares lön. Vad än värre är, är dock att de arma stackars syriska flyktingarna i hundratusental som sitter fast i flyktinglägren inte får vår hjälp i form av förhöjt bistånd.
Jag anser att företrädarna för 87 procent av väljarna är hycklare som inte bryr sig så mycket om vare sig flyktingar eller landets väljare utan för att rädda sin egen maktposition har träffat decemberuppgörelsen.