Vilket lärararbete ska värderas högst? I internationella undersökningar pratar man om att eleverna i den svenska skolan behöver öka sin måluppfyllelse. I dagens skola är det stor lärarbrist och ofta intervjuas politiker kring hur de tänker lösa dessa två problem. De svarar då att fler behöver lockas till läraryrket. De har kommit på den ”briljanta” idén att skapa förstelärartjänster.
Det har inte blivit bra, utan har splittrat lärarkåren eftersom vi som inte satsar på en alternativ karriär utan istället undervisar inte värderas lika högt. Inom läraryrket i vår kommun har skickliga pedagoger satsat på en karriär utöver undervisning, halva deras tjänst innehåller andra arbetsuppgifter.
Undersökningar visar sambandet mellan skickliga lärare i undervisningen och elevers resultat. Det är den undervisande läraren som möter eleverna dagligen i klassrummet som är den viktigaste pusselbiten för elevernas ökade måluppfyllelse.
Med andra ord är det dessa lärares arbetsinsatser som ska värderas högre än vad som görs i dagsläget. Undervisningen utvärderas och utvecklas dagligen och det är också en typ av utvecklingsarbete som dessutom tydligt gynnar eleverna.
Det är nog ingen som har något emot att lägga skattepengar på de lärare som dagligen möter eleverna i klassrummen, som ser till att de trivs, utvecklar kunskaper och förmågor. Så här ser det inte ut i dagens skolor, vilket vi tror att många inte vet något om.
De som i dag värderas högst av arbetsgivare (kommuner) och regering och riksdag är de så kallade förstelärarna. Det är lärare som till störst del av sin tjänst ägnar sig åt utvecklingsarbete inom skolan, inte undervisning. Enligt kriterierna ska de undervisa minst 50 procent. Vi vet att det finns förstelärare som inte uppfyller det kravet men ändå lyfter 5 000 kronor mer i månadslön.
Detta med förstelärare sänder signaler om att det är olika utvecklingsprojekt som är viktigt för skolan, inte undervisningen. Det gör oss ”vanliga lärare” arga och frustrerade. Vi tappar motivationen eftersom det inte spelar någon roll om vi gör ett riktigt bra arbete i klassrummet med eleverna. Det värderas inte av arbetsgivaren vilket återspeglar sig i lönekuvertet. De stora förlorarna är tyvärr eleverna.
Hur tänker arbetsgivarna att de ska kunna motivera klasslärare att göra ett bra jobb i sin undervisning samt få dem att stanna kvar i sin kommun och sitt yrke? Det kommer sluta med att de endast har kvar sina förstelärare, som inte undervisar 100 procent.
Vanliga undervisande lärare