Alarmerande uppgifter från Lärarnas Riksförbund visar att så många som 35 procent av alla gymnasieelever lämnar skolan utan examen. 2016 var det drygt 34 000 elever som lämnade gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Varför hoppar så många av sin utbildning i förtid? Det nya betygssystemet, som infördes 2011 är utsatt för kritik från både forskar - och elevhåll. Har eleverna någon rimlig chans att klättra i betygstrappan och nå sina mål?
Maslows välkända behovstrappa förklarar hur människor prioriterar sina behov och visar hur avgörande motivationen är för att lyckas. Det senaste betygssystemet får kritik för att det är för svårt att gå från ett lägre betygssteg till ett högre. Svårast från det näst högsta betygssteget B till den högsta, A-nivån. Ambitiösa elever påpekar att de fått betyget A på alla inlämningar och prov utom på ett enda. Ett misstag som sänker deras terminsbetyg. Det betyder att du som elev måste prestera på topp varje gång dina kunskaper ska utvärderas. Det skapar rädsla för att misslyckas, ger prestationsångest och gör eleverna stressade. Kritiken mot betygssystemet stöds även av forskare på det statliga forskningsinstitutet IFAU.
Det får ju inte vara så att elevens sämsta prestation ska avgöra slutbetyget. Varje betygsnivå är som ett trappsteg i Maslows betygstrappa. Alla elever har förutom fysiologiska behov trygghetsbehov, behov av kärlek, självhävdelsebehov och självförverkligande behov. De två sista behoven är utvecklingsbehov som ger en elev personlig utveckling och möjlighet att uppnå sin fulla potential. Men en betygstrappa där varje trappsteg är ett hinder snarare än en möjlighet gör, att eleverna inte kommer vidare och tappar lusten att fortsätta studera. Det betyder att motivationen sänks för svenska gymnasieelever till den grad, att alltför många lämnar skolan utan fullständig gymnasieutbildning.
Den nya gymnasieutredningen, “En gymnasieutbildning för alla”, syftar till att alla ska påbörja och avsluta sin gymnasieutbildning. Ett viktigt steg mot det målet är, att på sikt slopa de kursrelaterade betygen och ersätta dem med ämnesbetyg. Kursbetygen idag innebär att elever kan få ett slutbetyg redan i årskurs ett. Ämnesbetygen ger ett långt lärande, reducerar betygsstressen och underlättar lärarnas arbete. Gymnasieeleverna får med ämnesbetyg mer tid, till att lära sig vad de ska kunna innan kunskaperna blir betygsatta. Det skapar motiverade elever, och motiverade elever fullföljer sin utbildning.