Den här lilla historien börjar för ganska precis fem år sedan då Utsikt Bredband var i Östra Skrukebys församlingshem och informerade oss boende i nordöstra kommundelen om fördelarna med bredband via fiber. Vi fick även veta vad som krävdes av oss boende, utöver att betala anslutningsavgift, då vi på landsbygden inte var intressanta för de kommersiella aktörerna. I tätbefolkade områden var det vanligtvis flera aktörer som var med och lockade kunderna med förmånliga villkor. Det kan man ju förstå eftersom framför allt grävsträckor och därmed grävkostnader per hushåll blir betydligt lägre i tätbefolkade områden.
Men vi fick veta att det fanns bidrag att söka för att hålla kostnaderna nere så att även vi på landsbygden kunde få bredband till en rimlig kostnad. Kostnaden skulle enligt preliminära uppgifter hamna på 18 000–25 000 kronor. Förutsättningen var att vi själva utförde en hel del arbeten.
Glada i hågen var vi några som kallade till ännu ett informationsmöte i Lillkyrka (Åkerbo) där vi med stöd av bland andra Utsikt Bredband informerade om vad som krävdes.
Efter det startade vi en ideell förening som under årens lopp haft en rad möten för att driva arbetet framåt och hålla medlemmarna uppdaterade. Vi har även, förutom med Utsikt haft kontakter/möten med Skatteverket, länsstyrelsen, Jordbruksverket, Trafikverket, entreprenörer, banker med fler. Vi har genomfört två så kallade förprojekteringar för att ta fram kartor över tänkta grävsträckor och därmed få fram uppgifter om materialåtgång och preliminära kostnader. Detta har hittills inneburit kostnader på drygt 2 000 per medlemshushåll.
Efter många turer fram och tillbaka med ständigt ändrade förutsättningar under åren som gått fick vi nu i våras av Utsikt beskedet att vårt projekt var för litet för att vi skulle komma i åtnjutande av bidrag!? Vi var vid denna tidpunkt knappt 25 hushåll som var fortsatt intresserade.
Skam den som ger sig tänkte vi, varför vi frågade Utsikt vad kostnaden skulle bli, trots uteblivna bidrag och om alla boende i det aktuella området anslöt sig. Vid halvårsskiftet i år fick vi prislappen – 65 000 per hushåll! Vi skulle då för all del slippa allt det arbete som var ett krav för att få bidrag.
I och med det beskedet, efter ganska precis fem års till synes meningslöst arbete här i Lillkyrka med omnejd, kommer styrelsen föreslå medlemsmötet i augusti att vi lägger ned vår ideella förening som tillskapades med syfte att driva detta arbete. Nu väntar vi bara på att Telia kommer och plockar ned koppartråden (preliminärt 2019) så får var och en lösa sina kommunikationsproblem själva.
Vad jag vill ha sagt med ovanstående lilla berättelse är att det vore bra om de politiker, från högsta instans och nedåt i leden som gång efter annan utger sig för att vilja höja ambitionsnivån vad gäller bredbandsutbyggnaden inte minst på landsbygden tänker igenom vilka förväntningar man orsakar.
Det som behövs i stället för prat och tomma löften är pengar och inget annat. Med det är väl på det här området som med kommunikationer i övrigt på landsbygden – det saknas både medel och intresse för att göra något.