För några månader sedan gjordes det stor affär av hur Attendo skötte verksamheten vid äldreboendet i Åleryd. Bemanningen var för låg, avtalade promenader uteblev liksom den egen tid som var och en ska ha.
Personal hade påtalat bristerna och kommunens inrättade kvalitetskontrollavdelning konstaterade att bristerna var väsentliga och avtalsvidriga. Avtalsbrottet skulle värderas och skadestånd utkrävas. Belopp, som cirkulerade, låg från ett par hundra tusen upp till fem miljoner kronor.
Cirkusföreställningen verkar sluta med att det inte blir något alls.
Kvalitetskontoret har utrett, och efter många turer, kommit fram till att det kanske inte var så farligt. Hur duktiga utredarna än är, kommer uttrycket ”man biter inte den hand som föder en,” upp i tankarna. Politisk styrning?
Man får intrycket att arbetet mer har ägnats åt att rädda Attendo, än att säkra vården. I vilket fall är det inte särskilt kraftfullt.
Jag blev beklämd och sorgsen när jag lyssnade på debatten i äldrenämnden 20/11. Det kunde varit mig det gällde, när man ackorderade om hundradelar i personalbemanning. Djupt kränkande, ovärdigt och oetiskt. Hela nuvarande system är befängt!
När ska politikerna komma underfund med att de är usla affärsmän, som inte vet vad de köper, och att företagens första uppgift är att skapa vinst, inte att värna de svaga.
Skrota den här modellen! Bli en god utförare i stället! Dela upp kommunen i exempelvis fyra geografiska områden. Anställ fyra kompetenta företagsledare, med en empatisk ådra,som tillsammans med erfarna vårdproffs sköter all vård och omsorg inom området. Intern jämförelse. Samordnat, effektivt och bra för alla inblandade. Valfrihet i utförande, men gemensam utförare. Framför allt värdigt. Ingen handel med medborgare som förlorat, helt eller delvis, sin förmåga att själv bestämma.