Jag tittade på sportnyheterna häromdagen där vi fick vet att en ishockeyspelare blivit åtalad efter ett brutalt och fegt överfall på en motspelare. Han använder sin klubba som vapen och kraftigt slår motståndaren i nacken bakifrån. Motståndaren fick bäras ut på bår och hur det gick för honom fick vi inte reda på. Heder åt åklagaren.
Dagen efter slår jag upp Correns sportsida och i hela två sidor ondgör sig både ledare och inte minst en sportredaktör över åklagarens åtal. Att deras intresse för sporten och samtidigt kan försvar detta fega överfall som för åklagaren rubriceras som antingen misshandel eller grovt vållande till kroppsskada är förvånande. Ishockey är en sport där närkontakt mellan spelare är en del av sporten men att försvara ett fegt påhopp har jag svår att förstå.
Jag hörde i veckan på ett radioprogram ”Filosofiska rummet” där en av deltagarna formulerade ett uttryck som många borde ta till sig, ”Intellektuell självbesinning”. Synonym till besinning = behärskning. Tips till berörda.