Har anbudsgivningen av äldreomsorgen gått för långt?
Hur ska man få en bra äldreomsorg inom Linköpings kommun när verksamheterna inte vågar satsa för att de aldrig vet om de ska bli upphandlade eller inte? Målen för verksamheter kan vara både kortsiktiga och långsiktiga medan en verksamhets vision är något man strävar efter. Tyvärr faller de långsiktiga målen och visionen bort när man inte vågar satsa fullt ut på kvalitén i verksamheterna, utan bara tänker på de ekonomiska aspekterna. Vilket är sorgligt för alla mor- och farföräldrar som har eller behöver få äldreomsorg en dag. Personalen gör allt vad de kan men med alltför små medel vilket leder till att de alltid känner sig mer eller mindre otillräcklig, frustrerade och stressade i sin arbetsroll.
Hur ska äldre människor kunna få en bra äldreomsorg i Linköpings kommun när hela äldreomsorgens tänk är ekonomi – spara pengar – spara resurser? Var är människan i detta tänk? Var är individen? Var är människovärdet? Var är kvalitén? Var är de lånsiktiga målen? Var är vision? Var är arbetsglädjen?
Ja, det är frågor som jag ofta ställer mig men som i stället våra politiker skulle ställa sig. För det spelar ju ingen roll vilken utförare det är efter varje upphandling, det är ju ändå den med lägst anbud som får uppdraget under en period. Varje period som blir en ny utförare ska de försöka bygga upp något bra som man inte vet om man ska få ha kvar efter periodens slut. Är det möjligt att kunna det?
Varje gång man förlorar en verksamhet till en annan utförare ska man städa upp och släppa det man byggt upp. Hur ska man kunna ha en vision och långsiktiga mål när man aldrig vet hur mycket man ska våga satsa?
Jag tror inte det spelar någon roll vem som är utförare eller inte för den som är det är där på grund av ekonomiska aspekter – de är där för de har lagt lägst anbud. Var är gränsen på rimlig nivå? Jag vill till exempel inte att min 97-åriga mormor ska få vakuumförpackad mat och för lite personalresurser när hon behöver omsorg bara för att utföraren har lagt lägst anbudet. Vill ni det? Jag vill att min mormor får näringsrik och vällagad mat som hon själv alltid stått för och att det ska finnas personal som har tid för hennes behov. Vill inte ni att hon och andra ska få det när de behöver äldreomsorg?