Vad är det som händer i Sverige egentligen, välfärdsstaten Sverige där inga barn ska behöva tigga? Eller är det snarare en fråga om vad händer i vår omvärld? Hur ska man hantera situationen som onekligen väcker känslor?
Ju öppnare EU:s gränser blir, ju fler forna öststater med knagglig ekonomi EU tar in, desto mer måste vi vänja oss vid det nutida Sverige. Tiggeri har länge funnits i andra europeiska städer. Nu är det också här.
Det har framkommit att barn går och tigger i trakterna kring Norrköping och Finspång. Smutsiga, magra, dåligt klädda barn som går omkring på gator eller knackar dörr, håller upp en skylt och ber om pengar och mat.
En femtonårig tiggarpojke som såg inte alltför fräsch ut och som såg ut att må inte alltför bra har omhändertagits av myndigheter.
Många av de tiggande barnen har en vuxen i närheten. Då är en rätt självklar följdfråga: Använder man barn då vuxna inte längre når särskilt långt? Använder man barn för vuxnas intressen? Är det ett slags barnarbete där kriminella gäng ligger bakom? Eller är det barn till föräldrar som inte förmår att ta hand om dem?