Rektorn Patrik Lundström på Fridtunaskolan har mage att påstå att den svenska skolan är fantastisk, antingen brister det i den av Baylan efterlysta läsförståelsen eller så har ordet fantastiskt drabbats av nya tidens sjuka benämnd ordinflation. Dagens svenska skola, sedan en dekad, är långt ifrån fantastisk.
Rektor Lundström säger i nästa mening att det skett mycket ”pedagogisk utveckling” de senaste åren, det må ju vara hänt. Eleverna verkar dock kunna allt mindre och mindre och den ekvationen får jag inte ihop alls.
Månne är det så att fokus ska vara riktat på något annat än pedagogisk utveckling som de facto inte har lett till ökade kunskaper?